Hur lär man sig ett nytt språk?

Jag har, som den språkentusiast jag är, funderat mycket över hur man egentligen lär sig ett nytt språk. Särskilt just nu, när jag kämpar med att försöka lära mig ett språk som har fri ordföljd. Utöver tipsen i ett tidigare inlägg har jag därför funderat mycket över hur man effektiviserar språkinlärning. 

För min del fungerar språkinlärning bäst om jag inte behöver blanda in mitt eget-eller något annat språk- alls, Det fungerar bäst för mig när jag får lära mig på samma sätt som man lär sig sitt modersmål, alltså. Därför är t.ex sidor som babadum jättebra för glosinlärning, tycker jag. Man får se en bild och hör eller läser ordet- utan att behöva ta vägen via svenska eller engelska. Enda nackdelen är att det ibland är väldigt svårt att veta vad bilden egentligen föreställer, och om man lär sig ordet för blomma- eller ordet på en särskild sorts blomma. (Den som uppfinner en app som fokuserar på verb istället för att fylla huvudet med substantiv kommer dessutom att bli min favoritperson!)

Nytt språk på sex månader?

Samma sak anser Chris Lonsdale i ett TED Talk om hur man kan lära sig ett nytt språk på sex månader. Han säger många tänkvärda saker om hur man lär sig överhuvudtaget, och jag tycker föredraget är sevärt även om man inte undervisar i språk, eller vill lära sig ett nytt sådant. Det han säger är också tillämpbart på hur vi lär oss andra saker i livet och i skolan. Om man använder de principer han talar om påverkar det också hur man lär ut nya ord på modersmålet, stavning, nya begrepp i fysik och matematik osv.

Hur kan man då dra nytta av det här genom att använda IKT?
Det finns mängder av sätt att använda detta. Du kan till exempel

• Låta eleverna göra presentationer
• Skriva svar på enkla frågor de hittar på till varandra 
• Göra filmer där de pratar språket de lär sig
• Göra flashcards
• Eller helt enkelt genom att låta dem gå ut och fota allt de ser i sin omedelbara omgivning på skolan, och sedan med hjälp av tex Pages eller Book Creator göra sin egen ordbok. I Book Creator kan de även spela in ljudet för hur ordet låter!
• I svenskundervisningen kan de göra samma sak med svåra ord eller ordklasser.

Det finns för övrigt mängder med sidor på nätet att öva glosor på. Allt från Sanoma Utbildnings sida Övningsmästaren , https://glosor.eu/ Glosboken (betaltjänst) Läxor.nu och elevspel till diverse appar, som t.ex glosappen,

Minnesmästare berättar på svenska

Här finns också ett föredrag på svenska om hur man lär sig ett språk fort, med Mattias Ribbing, som bland annat deltog i Minnes-VM 2012.. Där blev han första svensk någonsin att få titeln "Grand Master of Memory", efter att ha memorerat över 1000 siffror i rätt ordning på en timme

Tala långsammare...

Om man tycker att de pratar för fort i en youtubevideo finns det ibland möjlighet att sänka hastigheten- på Ted Talks kan du också ofta välja att få textning. Perfekt om du vill visa eleverna ett Ted Talk men oroar dig över om de klarar av att följa med på engelska!
Klicka på kugghjulet- inringat på bilden- och välj språk och hastighet där. Om det är ett klipp som du inte kan välja dessa inställningar på finns inte lika många val i den meny som fälls ut av kugghjulet.

Klicka på det inringade kugghjulet för att välja textning eller långsammare uppspelning!

Bonustips! Om du undervisar nyanlända elever: Missa inte Filmtegration som är en specialanpassad version av C Mores filmplattform, tänkt att användas för språkundervisning av just nyanlända elever!

PUL i skola och förskola- vad gäller egentligen?

Bild: Pixabay

Det kan tyckas finnas många regler att följa när det gäller personuppgiftslagen, och det är lätt att bli snurrig och undra vad man egentligen får göra. Därför florerar det också mycket rykten som till slut blivit till "sanningar" kring detta. Av den anledningen tänkte jag, såhär i början av läsåret, räta ut några frågetecken...

Om du till exempel har en klassblogg och funderar över vad du kan publicera och inte i den kan det vara bra att ha kunskaper i personuppgiftslagen och sekretess. Pedagog Stockholm har gjort en bra översiktsinformation om vad som gäller i sociala medier.

En bra källa om man har några funderingar är Datainspektionens sida. De har en särskild sektion för skolfrågor på sin hemsida. Där kan du hitta information om vad som gäller för molntjänster, vad du kan lagra och inte, vad du får publicera och inte– och också viktig information om vad du bör tänka på om du har elever med skyddad identitet. Det finns också en sida med frågor och svar, som jag rekommenderar. Du kan också ringa direkt till Datainspektionen om ni har frågor på er skola. Jag har gjort det flera gånger och alltid fått väldigt bra svar, så det rekommenderas varmt! Jag föredrar alltid att få reda på vad som gäller från experter, mot att höra något slags tredje-fjärde-femtehandsinformation, som kan ha missuppfattats på vägen, även om det tar lite extra tid att ta reda på svaren själv. (Det där att vilja rota rätt på svaret själv kan tänkas bero på att jag är journalist....)

Vad är en personuppgift?

Allt som–direkt eller indirekt– går att koppla till en levande fysisk person räknas enligt personuppgiftslagen som personuppgifter. Även foton och ljudinspelningar kan vara personuppgifter, även om man inte nämner några namn. Även krypterade uppgifter- till exempel om du hittat på användarnamn till dina elever– räknas som en personuppgift om du vet vilken elev som har vilket användarnamn. 
Om du skulle vilja publicera foton på personal, skolelever eller liknande på skolans webbplatser kan du behöva inhämta samtycke först. För skolor brukar man rekommendera att man samlar in samtycke från elevernas vårdnadshavare om huruvida eleverna får förekomma på bild eller inte på skolans webbplatser och bloggar, även om det rent juridiskt inte finns någon lag som säger att du måste det.

Vad innebär personuppgiftslagen?

PUL– personuppgiftslagen– gäller för behandling av personuppgifter i hela samhället för verksamhet som bedrivs av både myndigheter som enskilda. Det finns dock tillfällen då lagen inte gäller, till exempel när du gör saker privat. Om du gör en adressbok i din privata dator sparar du ju personuppgifter, men då gäller alltså inte personuppgiftslagen.

De allra flesta bestämmelserna i personuppgiftslagen behöver heller inte tillämpas när man behandlar personuppgifter i så kallat "ostrukturerat material", till exempel i löpande text. Då är regeln att behandlingen "inte får kränka den registrerade". 

Jag är med i ett flertal facebookgrupper för skolpersonal. Där är en mycket vanlig fråga hur man kan registrera närvaro så att all personal till exempel kan logga in och ut elever från fritids. Ofta föreslås olika privata molntjänster som svar på frågan. Många gånger har någon "hittat en jättesmidig app!". Här måste jag vara jättetråkig och säga att där kommer personuppgiftslagen in. Du kan inte bara börja använda random app där du lägger in något så känsligt som elevers närvaro!
Alla tjänster där du sparar elevers personuppgifter (som alltså till exempel även gäller bara ett förnamn) på internet är att betrakta som molntjänster, och går inte att börja använda lite hipp som happ, hur smidig appen än verkar.

Hur vet man om det är en molntjänst då?

Det är enkelt, det hela utgår från var din information sparas:

• Om det bara sparas på din egen surfplatta, telefon eller dator: Inte en molntjänst. 
• Om det går att logga in och nå informationen från någon annan plats, tack vare internet, tex någon annans surfplatta, telefon eller dator utöver din egen: Molntjänst.

Såhär säger Datainspektionen om molntjänster i skolan.
Ska man vara lite petig är alla sidor där du reggar individuella användarkonton till dina elever för att de ska kunna använda en funktion molntjänster- t.ex Storybird, Nomp, elevspel.se, Duolingo– och jag är fullt medveten om att det inte är rimligt att förvänta sig att till exempel Stockholms stad ska skapa ett personuppgiftsavtal med varenda appleverantör eller webbsida vi kan tänkas vilja använda i skolorna, men jag rekommenderar att du gör en riskanalys: Vem ligger bakom appen, vilken information efterfrågas, och vad sparas? Och har du några elever med skyddad identitet behöver du tänka lite extra kring vilka webbtjänster du tänker använda i klassrummet.

Får man fota elever utan vårdnadshavarens tillstånd?

Det är en vanlig missuppfattning att man inte får fota elever. Många fotar därför bara händer eller helt anonyma foton på barn. Du får självklart fota dina elever i syfte att till exempel dokumentera arbetet i klassrummet. Du får också visa dessa bilder på föräldramöten och liknande. Eller sätta upp dem i klassrummet. Du bör dock alltid tänka på den personliga integriteten, och för att lära barnen att respektera varandra när det gäller detta tycker jag att det är bra att ha en dialog med eleverna, så att de har möjlighet att säga nej till att vara med på bild/film om de inte känner sig bekväma med det, precis som du själv antagligen skulle vilja. 

Får föräldrar lägga upp bilder där andra barn förekommer, från till exempel skolavslutningar eller skolföreställningar i sina sociala medier?

Ja, det får de. Skolan kan inte bestämma vad föräldrar får och inte får publicera, och föräldern gör inget otillåtet när den lägger upp bilden så länge bilden inte är kränkande. Skolan kan bestämma att det är fotoförbud på skolans tillställningar om den vill förhindra det. (Personligen tycker jag dock att det vore vansinne att inte få fota de egna barnens skolavslutningar och konserter, och skulle både som förälder och anställd tycka att det vore en paranoid lösning. Däremot kan man ju alltid påminna föräldrarna om att tänka sig för innan de publicerar bilder på andras barn.) Här kan man läsa datainspektionens svar på huruvida det är tillåtet att publicera bilder på andra personer, och deras svar på om det är tillåtet att till exempel fota luciatåget.

Tänk på detta om du har elever med skyddad identitet!

Många skolor har vattentäta IT-system, där elever med skyddad identitet har full säkerhet. Vad många däremot missar är att skolkatalogen är offentlig handling– och dessutom går att beställa direkt från fotoföretaget. Om du har en elev med skyddad identitet måste du därför komma ihåg att kolla med elevens föräldrar om den ska vara med där. Får den förekomma på bild? Om den får vara med: Får den ha sitt namn i katalogen? Kan ni skriva något annat namn i katalogen än det riktiga?
Om du lämnar ut en klasslista med adresser och telefonnummer på eleverna: Kolla om eleven får stå med, och isåfall med vilka uppgifter. Exkludera inte i onödan, men gör en riskbedömning och prata med föräldrarna. Det kan bli lite tokigt om eleven aldrig blir inbjuden till kalas till exempel, för att den inte finns med på klasslistan... 

Det är också bra att veta vilken nivå av sekretess som gäller för din elev. Det finns tre olika nivåer av sekretess. Dem kan du läsa mer om här. Det vanligaste är att ha nivå 1 av 3 möjliga.
I korthet innebär nivå 1 att personen har en sekretessmarkering i olika register hos myndigheter. Nivå 2, som kallas "kvarskrivning", innebär att man står skriven på en tidigare adress trots att man flyttat, och nivå 3, som är den högsta nivån, är fingerade personuppgifter. Den är mycket ovanlig i Sverige. Då får man en helt ny identitet, och de enda kopplingarna bakåt finns registrerade hos Rikspolisstyrelsen.

Här kan du ladda ner en bok från Skolverket med information och konkreta råd om hur man bör arbeta om man har elever med skyddade personuppgifter!

Nya dataskyddsförordningen?

I maj 2018 börjar en ny dataskyddsförordning, GDPR, gälla i EU, som bland annat innebär ett förstärkt skydd för barns personuppgifter. Här kan du läsa mer om den!

Glosor eller grammatik? Öva språk med IKT!

Ett dilemma när man lär sig språk är just att det kräver en del nötande av ord och fraser. Många elever tycker att det är roligare att göra om det innehåller ett spelmoment- där de får poäng eller tjänar liv i spelet när de gör framsteg, till exempel. Det kan också vara ett sätt att utnyttja tidsluckor mellan aktiviteter i väntan på klasskompisar som inte är färdiga, att till exempel passa på att lära sig ett gäng nya glosor! Här är några favoriter:

Duolingo

Duolingo är min absoluta favorit, och jag använder den frekvent själv. Duolingo är gratis och har ett oerhört stort antal språk att välja mellan. De flesta kurserna utgår från engelska som "startspråk", vilket gör att du behöver vara hyfsad på engelska, annars får du fel i översättningsexemplen.
Använder du appen (finns även för android) har du tre liv (hjärtan) att använda varje dag på lektionsuppgifter. När du förbrukat dem– genom att göra fel– kan du få nya genom att öva i appen (Klicka på Practice! Där kan du öva hur mycket som helst utan att förbruka hjärtan!), genom att växla in Lingots, som är appens valuta, vänta några timmar, eller genom att helt enkelt betala en summa om du är otålig. (Det har jag inte testat.)

Appen är lite annorlunda uppbyggd än webbsidan. Du är dock inloggad på samma konto och sparar dina framsteg hela tiden.

På datorn kan du däremot göra fel hur mycket du vill. En annan skillnad är att du i appen ibland drar in "rätt ord" i skrivövningarna, medan du i datorn måste skriva in dem korrekt. Jag upplever själv att datorversionen kräver mer engagemang av mig. Det kan vara en utmaning när man skriver på ett språk som har tecken vi inte använder på svenska, och därför inte har på tangentbordet. De har dock löst det genom att bokstäverna finns på webbsidan, så att du kan klicka in dem i din text. Alla exempel går att få upplästa, vilket är jättebra. På en del språk är detta gjort med talsyntes, men för en del andra språk är exemplen inspelade. (Eftersom jag bara använt Duolingo på ungerska, som är ett av de inlästa språken, kan jag inte uttala mig om kvaliteten på talsyntesen på andra språk.)

Man kan inte gå vidare till nästa moment förrän man klarat av det tidigare.

Nya ord markeras med gult, och alla underprickade ord kan du få information om ifall du håller muspekaren över dem.

Duolingo varvar skrivövningar med övningar där du ska lyssna, och du kan inte komma vidare till nästa nivå förrän du klarat den tidigare. I appen kan du också ställa in att tex bara få skriftliga övningar, vilket är bra om du tex sitter på en buss utan hörlurar.

Om du redan har grundläggande kunskaper i ett språk kan du börja med ett nivåtest, så placeras du in på en lämplig nivå och slipper harva dig igenom för lätta uppgifter. Varje nivå tar relativt lång tid att arbeta sig igenom, och jag, som efter testet fick börja på nivå fem och generellt har lätt för språk har efter ett halvår inte kommit längre än till nivå 10, trots att jag pluggat relativt målmedvetet varje vecka– ofta till och med varje dag. (Kan också bero på att språket är helt omöjligt...)

Kurserna är roliga, varierade och pedagogiskt uppbyggda, även om det emellanåt kan vara lite bisarra meningsexempel. Mina ungerska vänner tycker till exempel att mina kunskaper om flygande förskollärare är minst sagt underhållande, och jag väntar med spänning på den dag jag kommer behöva säga att åttio förskollärare flög ut genom fönstret och ut över staden. ;-) Ett minus är att de engelska exemplen man ska översätta till ibland inte känns helt vettiga, så ibland får man fel för något och får lära sig ett språkligt ologiskt svar de är ute efter. Det är dock ett väldigt litet problem på det stora hela.

De gula markeringarna visar är det är dags att öva på en kategori igen. När du inte övat på ett moment på ett tag tappar du markeringar. och behöver repetera för att få tillbaka dem

I appen slipper du ibland skriva själv, och väljer och drar rätt ord till rätt plats.

Du får fler ord än du behöver och behöver konstruera meningen korrekt.

Här ser du också bokstäverna du kan använda för tecken som inte finns på svenskt tangentbord.

Duolingo är helt klart en superbra sida! Beroendeframkallande för språknördar, om inte annat! Kan också användas för att låta elever öva på uppgifter, eller lösa uppgifter tillsammans i klassen, eller för att hämta inspiration till hur man kan jobba med språkinlärning.
Och om man som jag, kämpar med att lära sig ungerska som både är ovanligt och hör till en annan språkstam än den egna och därför har begränsad tillgång till ungrare att fråga som pratar engelska eller svenska, är det guld värt att det även finns ett frågeforum där folk oftast redan hunnit fråga precis de saker man själv undrar- och fått svar av modersmålstalande.

Nya moment har också en kort förklaring under "Tips and Notes".

Informationen kan både vara generell...

...eller mer specialiserad på det du övar just då.

Du kan sätta ett poängmål, som du förväntas uppnå varje dag, och då får du också mejl med påminnelser. 

3) Ba Ba Dum

Domare. På ungerska. Men du kan också byta till något av de andra cirka tjugo språken.

Här är ytterligare en rolig språksida, som jag fick tips om för ett tag sedan av spanskläraren Margareta! Även här använder jag den för att öva ungerska, men som du kan se av kartbilderna ovan finns otroligt många språk på BabaDum. En fördel med BaBaDum är att du inte behöver lära dig språket via ett annat språk. Du lär dig helt enkelt vad varje ord heter på originalspråket.

Här varvas ord och bilder, och du kan ställa in om du ska höra ordet eller se det osv. Ibland är illustrationerna lite svåra att förstå, och sidan översätter inte orden, så vet du inte får du gissa, men den visar efteråt vilket som var rätt om du gissade fel. Det som irriterat mig lite är när det till exempel är en bild på en skalbagge, och ett ord, och man inte vet om det ordet betyder skalbagge i stort, eller om det är insekt, eller kanske just den arten av skalbaggar... Det underlättar därför avsevärt att kunna ganska många ord från början och mest behöva öva på dem, men det går absolut att upptäcka en hel del nya ord också, på ett relativt avslappnat sätt.

Det finns olika varianter, och du väljer i övre högra hörnet vilket sätt du vill öva på.

Du kan få flera skrivna alternativ.

Du kan välja att endast lyssna på ordet innan du väljer vilket alternativ du tror att det betyder.

Du kan också få bokstäverna i oordning, och stava ordet.

När den visar illustrationer av verb är det däremot väldigt svårt att veta vad det är för ord utifrån illustrationerna. Sidan är dock rätt rolig och ett bra sätt att relativt passivt nöta in nya ord på. Du loggar in och dina framsteg sparas. Rätt svar ger poäng, fel svar drar bort poäng. Finns inte som app, men du kan spara ner den på hemskärmen.

En liten disclaimer bara: Det finns väldigt många ord att välja på. På svenska sägs orden ibland med lite lustigt uttal, och det finns risk att det är så på fler språk. Det är ju lite svårt att avgöra om man inte pratar språket själv...

Lycka till!/Sanna

Inspiration inför en ny termin!

Känns det motigt att byta från flip-flops och shorts till vanliga skor och mer representativ klädsel? Du är inte ensam... men, här kommer lite inspiration inför höstterminen!

Teach girls bravery not perfection

Ett inspirerande Ted Talk om hur man bör undervisa flickor att våga göra fel.

Du vet väl att du kan få svensk text på mängder av Ted Talks?  

Klicka på pratbubblan, så kan du klicka fram språket du vill ha text på- ser du inte svenska bland de utvalda överst klickar du på "more languages" för att se om det finns svensk text. Perfekt om du hittar ett Ted Talk som du vill visa elever som behöver textning- eller om du själv tycker att det är jobbigt att förstå föredraget utan stödtext.

How to save the world from bad meetings

Vi har alla varit med om dem: Dåliga möten. Här har du något att visa kollegorna. ;-)

How to make work-life balance work

En annan utmaning för oss alla: Att hitta balansen mellan jobb och liv? Kan vi bestämma att vi försöker hålla en bra balans det här året? Det är trots allt bara ett jobb? :-)

What adults can learn from kids

En elvaåring berättar vad vuxna kan lära sig av barn, om vilda drömmar, höga förväntningar och djärva idéer.

Every kid needs a champion 

"Kids don't learn from people they don't like" säger Rita Pierson, i detta kultförklarade Ted Talk.

Teach teachers how to create magic

"What do rap shows, barbershop banter and Sunday services have in common?" undrar Christopher Emdin i detta inspirerande Ted Talk om att inspirera elever.



Glöm inte att du kan använda Ted Ed med eleverna! Massor av bra små filmer att använda i undervisningen! Varför inte börja dagarna med en kort inspirationsfilm första veckan, till exempel? Här är det dock färre exempel som har svensk text som alternativ. Många av filmerna har dock väldigt bra och pedagogiska illustrationer, så de bör fungera för mellanstadieelever ändå med lite stöd.

Eller kluriga gåtor, som den nedan från Ted Eds sida med elevfilmer?

Hur man är en god lyssnare

IKT-torka?

Bild: Pixabay

Fler än jag som tycker att det är lite mycket nu i slutet av terminen, och att man är lite sliten såhär på slutet...? Finns inte ens tid att IKT-blogga! ;-) 

Håll ut, snart kommer det ett inlägg med sommar-IKT, den typen av IKT som passar för lata dagar och semester– eller om man så föredrar: fortbildning i hängmattan!
Jag ska bara hinna ha avslutning med mina IKT-ambassadörer först, utse årets IKT-utmärkelser bland lärarna och gå en utbildning i digitalt ledarskap, men sedan så... :-)

Håll ut, snart semester!

Stora bokbytardagen- med en bokkahoot

Idag firar vi storabokbytardagen! Jättekul! Eleverna har tagit med sig massor av lästa böcker, och kommer gå hem med nya, olästa böcker! 

Här finns en Kahoot, dagen till ära. Den består av åtta frågor om böcker, tex Harry Potter, Emil, och Dagbok för alla mina fans. Lycka till!

En intensiv men inspirerande vecka på SETT-mässan!

Efter några intensiva dagar på SETT-mässan är jag full av inspiration och idéer om hur vi kan fortsätta att utveckla vårt digitala arbete på skolan. Mycket av min egen energi gick förstås åt till min egen föreläsning om hur man kan underlätta för de blyga barnen med hjälp av IKT. Det var fantastiskt roligt att så många kom och lyssna– jag nojade lite innan över "vad gör man om det bara dykter upp tolv personer, varav tre går under föreläsningens gång", så jag var ganska förvånad när jag insåg att salen var mer än fullsatt...

Har fått många positiva meddelanden och kommentarer hela veckan, och det är förstås jätteroligt att fler tycker att ämnet är viktigt.

Skolvärlden har gjort en bra sammanfattning av mitt budskap i intervjun nedan, tycker jag:



Själv tycker jag att mässans höjdpunkter var Sissela Nutleys föredrag om hjärnan (lika bra som förra året!), och Pelle Sandstrak, som pratade om de lärare som gjort skillnad för honom i skolan utifrån hur de hanterat hans Tourettes. Ett föredrag man både skrattade och grät på!

Ur ett IKT-perspektiv skulle jag önska mer pedagogisk anknytning på fler föredrag- och inte minst i montrarna, som i många fall var erbarmligt tråkiga.... Det måste finnas en tydligare poäng med IKT än bara tekniken i sig.,.. Det räcker liksom inte att ha ett bord, en dator och en affisch och lite gratispennor i montern för att fånga mitt intresse på en mässa med flera tusen besökare! Lite intressant var det att Stockholms stads makerbord där man bland annat kunde pyssla ihop ett lysande halsband var konstant fullt. Jag tolkar det som att fler än jag saknade kreativiteten på mässan i år....

Men, som alltid är det bra att få ägna två dagar åt att reflektera över vad man gör och varför, och jag har en hel del nya idéer om hur man skulle kunna förbättra arbetet med IKT även framöver.