Lektionsförslag inför FN-dagen 24 oktober

FN-flaggan

Den 24 oktober firas sedan 1948 FN-dagen världen över, till minne av att FN-stadgan trädde i kraft denna dag. Du kan läsa mer på Wikipedia eller på FN:s sida. Jag har sammanställt lite länkar till material på nätet som du kan använda för att uppmärksamma FN-dagen med dina elever. Det finns bland annat en del spel du kan spela med dina elever- och kopplade till dessa spel finns i många fall lärarhandledningar.

Det finns också en del webbtjänster som du kan ha nytta av. Du kan till exempel låta eleverna utforska dem såhär:

•  Jämför med hjälp av Globalis skillnaden mellan BNP i olika länder, tex. Låt eleverna fundera över vad skillnaderna beror på- och vad det innebär konkret för hur man lever i de olika länderna. 
• Du kan också låta eleverna, enskilt eller i grupp, läsa på mer om de konflikter som finns i nuläget på jordklotet på Globalis sida, och berätta för sina klasskamrater om den konflikt de valt. Redovisningen kan ske muntligt eller som en powerpoint/keynote eller som en film, tex. En bra app för att redovisa saker är Adobe Spark Video, som gör det mycket enkelt att snabbt och med animationer förklara ett ämne. Appen är gratis och laddas ned från AppStore, men du behöver ett Adobe-konto (gratis). 
• Låt eleverna läsa på om ett land på Globalis och google, och skriva en berättelse i Pages om hur de tror att det skulle vara att bo i det landet. Hur skulle deras vardag se ut?

Vad i läroplanen kan du knyta an till under FN-dagen?

• Skolans mål är att varje elev kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter,
• Skolans mål är att varje elev respekterar andra människors egenvärde.
• Skolans mål är att varje elev tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor.
• Skolans mål är att varje elev kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen.
• Skolans mål är att varje elev visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv.
• Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskap om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia.
• Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola har fått kunskaper om samhällets lagar och normer, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar i skolan och i samhället.

Ur centrala innehållet för åk 1-3, samhällskunskap:

• Att flytta inom ett land och mellan länder. Vad detta kan ha för orsaker och få för konsekvenser
• Livsfrågor med betydelse för eleven, till exempel gott och ont, rätt och orätt, kamratskap, könsroller, jämställdhet och relationer.
• Jordgloben. Kontinenternas och världshavens lägen på jordgloben. Namn och läge på världsdelarna samt på länder och platser som är betydelsefulla för eleven.
• Grundläggande mänskliga rättigheter såsom alla människors lika värde samt barnets rättigheter i enlighet med konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen).
• Aktuella samhällsfrågor i olika medier.

Ur centrala innehållet för åk 4-6, samhällskunskap:

• Sociala skyddsnät för barn i olika livssituationer, i skolan och i samhället.
• Hur man urskiljer budskap, avsändare och syfte i olika medier med ett källkritiskt förhållningssätt.
• De mänskliga rättigheterna, deras innebörd och betydelse, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen.
• Ekonomiska villkor för barn i Sverige och i olika delar av världen. Några orsaker till, och konsekvenser av, välstånd och fattigdom.

Appen Alla barns rätt

Även appen "Alla barns rätt", om barnkonventionen, som är utformad som en bok, med ljudeffekter och animationer, av Pernilla Stalfelt är gratis i AppStore. Riktar sig framför allt till de yngre barnen. Du kan koppla upp iPaden med projektorn, och titta tillsammans, och diskutera innehållet. Låt eleverna göra egna illustrationer efteråt- eller låt dem fota med iPaden för att symbolisera de olika områdena i Barnkonventionen.

iMovietrailers

Du kan låta dina elever diskutera och läsa barnkonventionen och göra trailers i iMove. Här finns ett inlägg med länkar till templates du kan skriva ut och låta eleverna använda för att planera projektet.
Här finns barnkonventionen i sin helhet för nedladdning. Här finns en kortare version av barnkonventionen.

Här finns Fn:s eget skolmaterial för 2017. På Unicefs sida finns också många lärarhandledningar som du kan skriva ut som pdf.

Globalis är ett digitalt uppslagsverk, vars mål är att visa likheter och skillnader i världen.
Man kan hitta fakta om en rad olika ämnen på Globalis, som du kan se på bilden nedan, och på toppen av sidan finns också en meny, som det är lätt att missa första gången man besöker sidan. Där kan man komma åt världskartor, statistik, information om olika länder etc. Det finns också en rad genvägar:

Konflikter i världen

Man kan bland annat slå upp information om de konflikter som pågår i världen, och få bakgrunden till hur de uppstått, och när detta skedde.

Världskartor

Du kan också välja att se världskartan utifrån olika kategorier, som till exempel var det är störst sårbarhet för naturkatastrofer, de största religionernas utbredningsområden, hav- och klimatförändringar och mänsklig påverkan.

BNP i världen

På Globalis kan man också se BNP per land, både på karta och som tabell. Man kan också välja olika år för att se den globala utvecklingen.

Free Rice

Free rice är en sida som drivs av the World Food Programme. För varje rätt svar i spelet ges 10 riskorn till programmet. Man kan välja olika kategorier i spelet.

Man kan till exempel låta eleverna spela ett glosspel på engelska enskilt eller i helklass. Orden översätts med synonymer eller förklaringar.

Spel som kräver Flash

En del av tipsen nedan kräver Flash på datorn. Flash är ett format som anses inaktuellt. Därför är det ibland problem att visa det på datorn, och på iPad funkar det inte alls. Om du får följande fråga eller liknande kan du ofta visa det ändå på datorn: Tryck på "kör den här gången" så funkar det vanligtvis. (Du bör naturligtvis testa innan du har elever i klassrummet.)

Mot alla odds

Mot alla odds är ett välgjort spel från FN:s flyktingorgan UNHCR, som tyvärr är gjort i Flash och därmed inte fungerar på iPad. Jag har inte provat att använda Puffin eller någon annan flashsimulatorapp, men det är möjligt att det skulle kunna fungera då. Spelet är ganska mörkt och dramatiskt- precis som verkligheten- och jag rekommenderar det inte till yngre elever. 

Man väljer en person, och ställs inför olika realistiska dilemman längs vägen.

Det finns också möjlighet att klicka på en länk för att få mer fakta om avsnittet.

Det går att använda faktadelen utan att spela spelet också.

 Det finns en omfattande lärarhandledning med övningar som även går att hämta inspiration från till lektionsaktiviteter utan spelet. Brasklapp dock: Jag tycker att en del av övningarna är olämpliga... use them wisely! Övningar kring förtryck kan lätt urarta....

I stormens öga

Även I stormens öga använder tyvärr flash. Spelas därför lämpligast med dator kopplad till projektor. Det borde å andra sidan inte vara något problem, eftersom spelet bygger på att elevgruppen ska diskutera saker. Fn:s sida beskriver spelet såhär:

"I stormens öga är ett spel utvecklat av FN:s barnfond, UNICEF. Det riktar sig till lärarledda grupper om minst 12 elever i årskurs 4-7. I spelet hamnar deltagarna på en öde ö, där de ställs inför olika dilemman och måste fatta beslut för att överleva. Spelet är uppbyggt kring barnkonventionens fyra huvudprinciper och visar vad som händer när eleverna själva får bygga sitt samhälle genom samarbete, diskussioner och beslutsfattande. Till spelet finns, tillsammans med lärarhandledning och annat material."

Spelet är menat att väcka diskussioner, och för att spela behöver du ladda ner och skriva ut material här: https://unicef.se/skolor/bestall-skolmaterial . Där finns också en hel del annat material du kan använda i klassrummet!

Man kan också se en film om Unicef, som finns publicerad på Youtube:

Filmer från Svenska Unicef

Svenska Unicefs youtubesida

Svenska Unicef har också många bra filmer lämpliga för skolelever på sin youtubesida .


Lycka till!/Sanna

Tema: Samarbete med IKT- Padlet

Startsidan

Padlet är en lättbegriplig användarvänlig tjänst, där du kan låta eleverna skriva in saker som syns direkt på tavlan- från sina datorer eller iPads. Ni kan tex brainstorma tillsammans, eller utvärdera en aktivitet. Du kan börja ett nytt arbetsområde med att stämma av deras förkunskaper, eller avsluta ett område med att sammanfatta det. Du kan också använda det som exit ticket efter en lektion eller skoldag. Vad lärde vi oss idag?
Det är också ett bra sätt att få elever som är obekväma med att höras i klassrummet att komma till tals.

Här har mina IKT-ambassadörer fått brainstorma om vad de vill lära sig- och hur de tycker att de arbetar i sina klasser med IKT nu. 

Det tog ungefär två minuter för alla elever att logga in på Padlet. De yngsta är fjädeklassare. Då hade jag kopierat och klistrat in den ganska långa delningslänken på bit.ly, för att göra den kortare.

Hur gör man?

Börja med att skapa ett gratiskonto på Padlet. När du loggat in startar du med att välja vilken typ av anslagstavla du vill ha.

För att göra ändringar, till exempel välja vad din padlet ska heta klickar du på "omarbeta" i högra hörnet.

I delningsinställningen väljer du om din padlet ska vara offentlig eller om det ska krävas en inbjudan för att delta i den. Jag rekommenderar de två inringade. Att hålla på och skicka inbjudningar till elever kan lätt bli krångligt. Det är enklare att använda ett lösenord- eller bara ge dem länken. Du måste också komma ihåg att ge dem behörighet att skriva i din padlet.

I delningsinställningen finns en rad viktiga inställningar.

Du vill att eleverna ska ha behörighet att skriva i din padlet, men inte att de ska kunna ta bort varandras inlägg och så vidare. 

Du kan välja att dela din padlet med qr-kod eller länk- och till och med bädda in den i en blogg.

Du kan också klicka och dra runt inläggen som gjorts om du tycker att de behöver arrangeras om. Du kan spara resultatet som bild eller pdf till exempel, vilket kan vara praktiskt om ni gjort en sammanställning av något som du vill mejla ut till eleverna efteråt.

Du kan också bädda in din padlet, i en blogg eller på en webbsida, genom att klistra in koden till den.
Såhär blir resultatet, om du delar att den kan läsas, men inte skrivas i:

Du kan dela en padlet på många olika sätt:

Du kan också välja en rad olika inställningar. Ska besökare kunna läsa, eller skriva i din padlet? Ska den vara lösenordskyddad? Ska den vara privat? Vill du bjuda in besökare via e-post(även då ska du välja om de ska kunna skriva eller läsa).

Om du använder en färdig mall på Padlet, behöver du först kopiera den till ditt eget konto för att göra förändringar i den.

Digital vecka på Skolverkets sida

Den här veckan är det Digitala veckan på Skolverkets sida. Enligt deras webbsida utlovas nytt material varje dag under veckan, så håll koll på vad som dyker upp!
Skolverket definierar digital kompetens såhär:

• kunna förstå hur digitaliseringen påverkar samhället och individen
• kunna använda och förstå digitala verktyg och medier
• ha ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik
• kunna lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt med användning av digital teknik

29 september- återvinningens dag!

Du kan ladda ner båda apparna, Batterijakten 1 &2 för att påminna eleverna om vikten av att återvinna batterier

Den 29 september är det Återvinningens dag!

Batterijakten

Passa på att spela Batterijakten 1 eller Batterijakten 2. Båda apparna finns i AppStore och är gratis- och på Batterijaktens hemsida kan du hitta korta lektionsidéer, även om årets tävlingsomgång är avklarad.

Årets Batterijakt är redan avklarad, men apparna går utmärkt att använda, och det finns lektionstips på batterijaktens hemsida.

Att diskutera med elever

Äldre elever, som kanske inte i lika grad är intresserade av att spela spel, kan man med fördel passa på att diskutera återvinning av just digitala enheter med.
Andra tänkbara frågor:

• Vad gör de med gamla telefoner hemma?
• En trasig iPad? 
• Annan elektronik? 
• Återvinner de batterier? 
• Tänker de sig för innan de skriver ut arbeten? 
• Måste man skriva ut? 
• På vilket sätt kan man arbeta mer miljövänligt genom att arbeta digitalt?

Du kan till exempel låta eleverna diskutera frågorna ovan i grupper och skriva in sina svar i Today's meet eller AnswerGarden, så att de andra grupperna kan läsa svaren. Här hittar du tidigare inlägg om hur man använder dessa båda superenkla tjänster!

Sopspelet

Ett annat spel som är gratis och handlar om återvinning, men riktar sig till de yngsta eleverna är Sopspelet. Även detta hittar du i AppStore.

Du kan hitta fler tips i mitt inlägg inför Earth Hour!


/Sanna

Europeiska språkdagen 26 september!

Den 26 september infaller europeiska språkdagen, som instiftats av Europarådet i Strasbourg. Språkdagen har en egen hemsida, självklart på alla möjliga europeiska språk (med reservation för att minoritetsspråk kanske inte är med). Passa på att diskutera språk i klassrummet- eller ägna en lektion åt de nordiska språken!

 Där finns också en mängd länkar till roliga fakta om språk, lektionsförslag och annat du kan använda i klassrummet. Självklart kan det här användas andra dagar än just denna dag.

Det finns många lektionsförslag och massor av roligt material att använda!

Tips!

Varför inte t.ex passa på att klicka på våra skandinaviska grannländers språk i övre menyn, och låta eleverna jämföra skillnader och likheter? Enligt läroplanen ska alla elever i grundskolan få grundläggande kunskaper om nordiska språk och nordiskt kulturarv. Här kan du läsa vad Skolverket säger om undervisning i de nordiska språken. Där kan du också hitta en stor mängd material att arbeta med i klassrummet.

Du byter lätt språk genom att klicka på bokstäverna överst på sidan. Jättesmidigt sätt att jämföra olika språk!

Tvärslå- en nordisk ordbok

I Tvärslå kan du slå upp nordiska ord och jämföra dess likheter och olikheter!

Tvärslå är en tjänst som består av många sammanslagna ordböcker, och du kan både välja att ha ett källspråk- som här svenska till isländska, eller att slå upp bredare genom att bara skriva in och använda alla språken som källa och mål, och därigenom ges möjlighet att se flera språk samtidigt. Du kan också använda engelska ord (användbart för elever som kanske inte pratar så mycket svenska).

Låt eleverna jämföra och diskutera varför språken är likadana. Varför skiljer de sig? Vad tror de detta beror på? Förstår de andra nordiska språk? Varför tycker de att det är svårt, tex?

Här hittar du en rad tidigare inlägg om språk, och tips på hur du kan använda IKT i språkundervisningen!

(Av någon anledning hamnar bilderna snett på Blogger just nu... o_O Jag hoppas de åtgärdar det snart...)

Hur lär man sig ett nytt språk?

Jag har, som den språkentusiast jag är, funderat mycket över hur man egentligen lär sig ett nytt språk. Särskilt just nu, när jag kämpar med att försöka lära mig ett språk som har fri ordföljd. Utöver tipsen i ett tidigare inlägg har jag därför funderat mycket över hur man effektiviserar språkinlärning. 

För min del fungerar språkinlärning bäst om jag inte behöver blanda in mitt eget-eller något annat språk- alls, Det fungerar bäst för mig när jag får lära mig på samma sätt som man lär sig sitt modersmål, alltså. Därför är t.ex sidor som babadum jättebra för glosinlärning, tycker jag. Man får se en bild och hör eller läser ordet- utan att behöva ta vägen via svenska eller engelska. Enda nackdelen är att det ibland är väldigt svårt att veta vad bilden egentligen föreställer, och om man lär sig ordet för blomma- eller ordet på en särskild sorts blomma. (Den som uppfinner en app som fokuserar på verb istället för att fylla huvudet med substantiv kommer dessutom att bli min favoritperson!)

Nytt språk på sex månader?

Samma sak anser Chris Lonsdale i ett TED Talk om hur man kan lära sig ett nytt språk på sex månader. Han säger många tänkvärda saker om hur man lär sig överhuvudtaget, och jag tycker föredraget är sevärt även om man inte undervisar i språk, eller vill lära sig ett nytt sådant. Det han säger är också tillämpbart på hur vi lär oss andra saker i livet och i skolan. Om man använder de principer han talar om påverkar det också hur man lär ut nya ord på modersmålet, stavning, nya begrepp i fysik och matematik osv.

Hur kan man då dra nytta av det här genom att använda IKT?
Det finns mängder av sätt att använda detta. Du kan till exempel

• Låta eleverna göra presentationer
• Skriva svar på enkla frågor de hittar på till varandra 
• Göra filmer där de pratar språket de lär sig
• Göra flashcards
• Eller helt enkelt genom att låta dem gå ut och fota allt de ser i sin omedelbara omgivning på skolan, och sedan med hjälp av tex Pages eller Book Creator göra sin egen ordbok. I Book Creator kan de även spela in ljudet för hur ordet låter!
• I svenskundervisningen kan de göra samma sak med svåra ord eller ordklasser.

Det finns för övrigt mängder med sidor på nätet att öva glosor på. Allt från Sanoma Utbildnings sida Övningsmästaren , https://glosor.eu/ Glosboken (betaltjänst) Läxor.nu och elevspel till diverse appar, som t.ex glosappen,

Minnesmästare berättar på svenska

Här finns också ett föredrag på svenska om hur man lär sig ett språk fort, med Mattias Ribbing, som bland annat deltog i Minnes-VM 2012.. Där blev han första svensk någonsin att få titeln "Grand Master of Memory", efter att ha memorerat över 1000 siffror i rätt ordning på en timme

Tala långsammare...

Om man tycker att de pratar för fort i en youtubevideo finns det ibland möjlighet att sänka hastigheten- på Ted Talks kan du också ofta välja att få textning. Perfekt om du vill visa eleverna ett Ted Talk men oroar dig över om de klarar av att följa med på engelska!
Klicka på kugghjulet- inringat på bilden- och välj språk och hastighet där. Om det är ett klipp som du inte kan välja dessa inställningar på finns inte lika många val i den meny som fälls ut av kugghjulet.

Klicka på det inringade kugghjulet för att välja textning eller långsammare uppspelning!

Bonustips! Om du undervisar nyanlända elever: Missa inte Filmtegration som är en specialanpassad version av C Mores filmplattform, tänkt att användas för språkundervisning av just nyanlända elever!

PUL i skola och förskola- vad gäller egentligen?

Bild: Pixabay

Det kan tyckas finnas många regler att följa när det gäller personuppgiftslagen, och det är lätt att bli snurrig och undra vad man egentligen får göra. Därför florerar det också mycket rykten som till slut blivit till "sanningar" kring detta. Av den anledningen tänkte jag, såhär i början av läsåret, räta ut några frågetecken...

Om du till exempel har en klassblogg och funderar över vad du kan publicera och inte i den kan det vara bra att ha kunskaper i personuppgiftslagen och sekretess. Pedagog Stockholm har gjort en bra översiktsinformation om vad som gäller i sociala medier.

En bra källa om man har några funderingar är Datainspektionens sida. De har en särskild sektion för skolfrågor på sin hemsida. Där kan du hitta information om vad som gäller för molntjänster, vad du kan lagra och inte, vad du får publicera och inte– och också viktig information om vad du bör tänka på om du har elever med skyddad identitet. Det finns också en sida med frågor och svar, som jag rekommenderar. Du kan också ringa direkt till Datainspektionen om ni har frågor på er skola. Jag har gjort det flera gånger och alltid fått väldigt bra svar, så det rekommenderas varmt! Jag föredrar alltid att få reda på vad som gäller från experter, mot att höra något slags tredje-fjärde-femtehandsinformation, som kan ha missuppfattats på vägen, även om det tar lite extra tid att ta reda på svaren själv. (Det där att vilja rota rätt på svaret själv kan tänkas bero på att jag är journalist....)

Vad är en personuppgift?

Allt som–direkt eller indirekt– går att koppla till en levande fysisk person räknas enligt personuppgiftslagen som personuppgifter. Även foton och ljudinspelningar kan vara personuppgifter, även om man inte nämner några namn. Även krypterade uppgifter- till exempel om du hittat på användarnamn till dina elever– räknas som en personuppgift om du vet vilken elev som har vilket användarnamn. 
Om du skulle vilja publicera foton på personal, skolelever eller liknande på skolans webbplatser kan du behöva inhämta samtycke först. För skolor brukar man rekommendera att man samlar in samtycke från elevernas vårdnadshavare om huruvida eleverna får förekomma på bild eller inte på skolans webbplatser och bloggar, även om det rent juridiskt inte finns någon lag som säger att du måste det.

Vad innebär personuppgiftslagen?

PUL– personuppgiftslagen– gäller för behandling av personuppgifter i hela samhället för verksamhet som bedrivs av både myndigheter som enskilda. Det finns dock tillfällen då lagen inte gäller, till exempel när du gör saker privat. Om du gör en adressbok i din privata dator sparar du ju personuppgifter, men då gäller alltså inte personuppgiftslagen.

De allra flesta bestämmelserna i personuppgiftslagen behöver heller inte tillämpas när man behandlar personuppgifter i så kallat "ostrukturerat material", till exempel i löpande text. Då är regeln att behandlingen "inte får kränka den registrerade". 

Jag är med i ett flertal facebookgrupper för skolpersonal. Där är en mycket vanlig fråga hur man kan registrera närvaro så att all personal till exempel kan logga in och ut elever från fritids. Ofta föreslås olika privata molntjänster som svar på frågan. Många gånger har någon "hittat en jättesmidig app!". Här måste jag vara jättetråkig och säga att där kommer personuppgiftslagen in. Du kan inte bara börja använda random app där du lägger in något så känsligt som elevers närvaro!
Alla tjänster där du sparar elevers personuppgifter (som alltså till exempel även gäller bara ett förnamn) på internet är att betrakta som molntjänster, och går inte att börja använda lite hipp som happ, hur smidig appen än verkar.

Hur vet man om det är en molntjänst då?

Det är enkelt, det hela utgår från var din information sparas:

• Om det bara sparas på din egen surfplatta, telefon eller dator: Inte en molntjänst. 
• Om det går att logga in och nå informationen från någon annan plats, tack vare internet, tex någon annans surfplatta, telefon eller dator utöver din egen: Molntjänst.

Såhär säger Datainspektionen om molntjänster i skolan.
Ska man vara lite petig är alla sidor där du reggar individuella användarkonton till dina elever för att de ska kunna använda en funktion molntjänster- t.ex Storybird, Nomp, elevspel.se, Duolingo– och jag är fullt medveten om att det inte är rimligt att förvänta sig att till exempel Stockholms stad ska skapa ett personuppgiftsavtal med varenda appleverantör eller webbsida vi kan tänkas vilja använda i skolorna, men jag rekommenderar att du gör en riskanalys: Vem ligger bakom appen, vilken information efterfrågas, och vad sparas? Och har du några elever med skyddad identitet behöver du tänka lite extra kring vilka webbtjänster du tänker använda i klassrummet.

Får man fota elever utan vårdnadshavarens tillstånd?

Det är en vanlig missuppfattning att man inte får fota elever. Många fotar därför bara händer eller helt anonyma foton på barn. Du får självklart fota dina elever i syfte att till exempel dokumentera arbetet i klassrummet. Du får också visa dessa bilder på föräldramöten och liknande. Eller sätta upp dem i klassrummet. Du bör dock alltid tänka på den personliga integriteten, och för att lära barnen att respektera varandra när det gäller detta tycker jag att det är bra att ha en dialog med eleverna, så att de har möjlighet att säga nej till att vara med på bild/film om de inte känner sig bekväma med det, precis som du själv antagligen skulle vilja. 

Får föräldrar lägga upp bilder där andra barn förekommer, från till exempel skolavslutningar eller skolföreställningar i sina sociala medier?

Ja, det får de. Skolan kan inte bestämma vad föräldrar får och inte får publicera, och föräldern gör inget otillåtet när den lägger upp bilden så länge bilden inte är kränkande. Skolan kan bestämma att det är fotoförbud på skolans tillställningar om den vill förhindra det. (Personligen tycker jag dock att det vore vansinne att inte få fota de egna barnens skolavslutningar och konserter, och skulle både som förälder och anställd tycka att det vore en paranoid lösning. Däremot kan man ju alltid påminna föräldrarna om att tänka sig för innan de publicerar bilder på andras barn.) Här kan man läsa datainspektionens svar på huruvida det är tillåtet att publicera bilder på andra personer, och deras svar på om det är tillåtet att till exempel fota luciatåget.

Tänk på detta om du har elever med skyddad identitet!

Många skolor har vattentäta IT-system, där elever med skyddad identitet har full säkerhet. Vad många däremot missar är att skolkatalogen är offentlig handling– och dessutom går att beställa direkt från fotoföretaget. Om du har en elev med skyddad identitet måste du därför komma ihåg att kolla med elevens föräldrar om den ska vara med där. Får den förekomma på bild? Om den får vara med: Får den ha sitt namn i katalogen? Kan ni skriva något annat namn i katalogen än det riktiga?
Om du lämnar ut en klasslista med adresser och telefonnummer på eleverna: Kolla om eleven får stå med, och isåfall med vilka uppgifter. Exkludera inte i onödan, men gör en riskbedömning och prata med föräldrarna. Det kan bli lite tokigt om eleven aldrig blir inbjuden till kalas till exempel, för att den inte finns med på klasslistan... 

Det är också bra att veta vilken nivå av sekretess som gäller för din elev. Det finns tre olika nivåer av sekretess. Dem kan du läsa mer om här. Det vanligaste är att ha nivå 1 av 3 möjliga.
I korthet innebär nivå 1 att personen har en sekretessmarkering i olika register hos myndigheter. Nivå 2, som kallas "kvarskrivning", innebär att man står skriven på en tidigare adress trots att man flyttat, och nivå 3, som är den högsta nivån, är fingerade personuppgifter. Den är mycket ovanlig i Sverige. Då får man en helt ny identitet, och de enda kopplingarna bakåt finns registrerade hos Rikspolisstyrelsen.

Här kan du ladda ner en bok från Skolverket med information och konkreta råd om hur man bör arbeta om man har elever med skyddade personuppgifter!

Nya dataskyddsförordningen?

I maj 2018 börjar en ny dataskyddsförordning, GDPR, gälla i EU, som bland annat innebär ett förstärkt skydd för barns personuppgifter. Här kan du läsa mer om den!