Sidor

fredag 29 november 2013

Adventskalender med QR-koder



UPPDATERING NOV 2016: Jag får väldigt många besök på det här inlägget just nu. Observera att kalendern är gammal, så många av youtubeklippen som länkas är borttagna nu, och de länkarna funkar alltså inte! Så, som inspiration funkar den möjligen fortfarande- för elever skulle jag inte chansa! :-) Om du vill göra en egen likadan går det dock att högerklicka och välja "visa källa", och knycka html-koden och modifiera den till din egen blogg, med egna länkar till exempelvis bilder och qr-koder. Det kräver dock att du har lite koll på hur man gör... :-) 

Ladda ner en QR-läsare, tex Qrafter eller Kaywa till din surfplatta eller telefon. Öppna bloggen i din dator. Klicka på dagens datum och scanna rutan med QR-koden som kommer upp! Observera att luckorna bara går att öppna på rätt dag eller efter det datum de visar! :-) För att visa i klassrum: Koppla din telefon eller surfplatta till projektorn! (Jultomten lånad av Fangol) Varje dag öppnar ett nytt julklipp, en länk till julpyssel eller ett experiment. (Klippen tar max 7 minuter.)

onsdag 27 november 2013

Var någons superhjälte, varje dag!


Personligen tycker jag att keynote-talaren Jane McGonigal, dag 2, var största behållningen av internetdagarna 2013. Det var det bästa tal jag sett. (Möjligen med undantag för Susan Cain, och "the Power of Introverts", som jag faktiskt inte kan tjata tillräckligt om.)
Hennes tal gav mig den där känslan av "Jag vill inte höra mer idag, då kommer den här känslan att försvinna!"... Och med tanke på att jag inte ens tycker om att spela dataspel är det otroligt!

För den som vill se talet finns det här!

Jane McGonigal är en amerikansk speldesigner, forskare och författare. Det finns flera Ted talks med henne, och jag rekommenderar dem varmt, på stående fot. Utan att ha hunnit se dem. Så begeistrad är jag...
Jag hade inte hört talas om henne före dagens föredrag, och var skeptisk när jag satte mig i salen. Vad kunde en speldesigner egentligen tillföra till sammanhanget? Massor, visade det sig. Hon levererade en fantastisk inspirerande föreläsning om motivation och kreativitet.

Att vilja fortsätta fast man misslyckas
Enligt McGonigal till bringar de som spelar dataspel/tv-spel 80% av sin speltid med att förlora. Så vad är det som driver dem? Enligt Jane McGonigal har forskarna sett att det är hoppet om att vinna som gör det så beroendeframkallande att spela. Belöningen är möjligheten att vinna- inte nödvändigtvis att vinna. Hur kan vi använda det för att skapa mer motivation i vardagen? Vad säger det om våra elever?
Vilka mekanismer är det vi inte lyckas trigga hos det dataspelande barn som inte tycker att skolan är rolig?
McGonigal talar om  att skapa "Super-empowered hopeful individuals". Om vi regelbundet exponeras för mer positiva känslor än negativa känslor blir vi bättre problemlösare.



Hon visade också i sin keynote bilder av hur hjärnan arbetar under ett spel- och skillnaden i hjärnan hos den som spelar själv och hjärnan hos den som tittar på någon annan som spelar! Hon pratade entusiasmerande om vad som gör människor engagerade- och hur vi kan få vardagen mer engagerande. Något som absolut är intressant att ta med sig tillbaka både till arbetsplatser och skolor. Ju mer motiverade vi är- desto bättre är vi på att lära oss, så vad är det som går fel när vi inte känner den inre driften att möta nya utmaningar? Eller som Jane McGonigal sa:"Workplaces are like MMO:s, but so poorly designed we have to pay people to pay them!"
Hon betonade också hur positiva känslor får oss att prestera bättre, och skapar en uppåtgående spiral.

En röd tråd i föreläsningen var hur viktigt det är att vi upplever att det finns en mening med det vi gör. Jane McGonigal sa:"Vore det inte trevligt om varje dag på jobbet gav dig möjligheten att vara någons superhjälte?"
Hon visade också en tio-i-topp-lista med vilka faktorer som  skapar positiva känslor i spel:



Hur kan vi återskapa dessa känslor i skolarbetet? Och handen på hjärtat: Hur ofta känner eleverna de här känslorna för något de gjort i skolan? Är det verkligen omöjligt att skapa en vardag som är både lärorik och rolig? Varför associerar vi nöje med onyttiga, oproduktiva uppgifter? Varför är vi inte bättre att ta vara på det som är roligt, för att utnyttja det till att lära oss?
En tanke som väcker reaktion: "The opposite of play isn't work- it's depression."





Bonus: I klippet ovan, som är inspelat någon annanstans på jorden pratar hon om det faktum att vi till exempel tycker mer om en människa efter att vi spelat med den- och vilka mekanismer det är som skapar de reaktionerna. Värt att tänka på när vi arbetar med elevgrupper som inte fungerar!
Hon talar också om vad vi upplever är produktivitet, och kreativitet- och vad vi har lärt oss är det- genom sociala konstruktioner. 

måndag 25 november 2013

Google på Internetdagarna


David Mothander från Google berättar om Googles tanke: Att organisera världens information och göra den tillgänglig och användbar för alla.
För att göra tjänsterna mer relevanta sparas fakta om användaren- för att tex ge relevanta söksvar 


Diskutera vad integritet innebär i en digital kontext? Hur får vi dem att förstå vad det innebär att dela ett kort? Hur lär vi barn källkritik?



David Mothander diskuterar orsakerna till varför tjänsterna hänger ihop inom Google, och förklarar vad dataportabilitet innebär. Han nämner också det yttersta valet om man inte är nöjd med användaravtalen: att lämna Google. Google är inte störst i alla länder- så nära som i Norge finns en annan sökmotor som har halva marknaden.
När det gäller sökningar har Google prioriterat sökbarhet- där de ju bara speglar vad som finns på nätet- där finns inte åldersgräns. Google ansvarar inte för innehållet. På Googles egna tjänster är det 13 år som är åldersgräns, eftersom företaget är amerikanskt. Ur ett integritetsperspektiv diskuteras enligt David Mothander att i Bryssel att sätta 18-årsgräns på att använda internet i eget namn. 




Kristina Alexanderson om elevers integritet på nätet


Kristina Alexanderson, chef för internet skolan på .SE (stiftelsen för infrastruktur) poängterar hur svårt det är att hantera integritetsproblematik. I verkliga livet lär vi oss genom att testa vilka vi kan lita på och bedömer utifrån situation och person. Som alltidillustrerat med hennes fantastiska stormtrooper(?)-bilder!



Kristina: Tekniken påverkar integritetsbegreppet och hur vi förhåller oss till integritet. (Internet glömmer inte.) 



Skolverkets senaste rapport visar att ett stort antal elever anser att de inte fått lära sig källkritik i skolan. Det rimmar illa med att eleverna samtidigt svarar att de främst använder internet för att söka information. Det är ytterligare en fråga för skolan att fundera över. 

Vi lär oss internet genom att använda internet, anser Kristina Alexanderson. På Webbstjärnan finns också lärarhandledningar för att arbeta med integritet på nätet. 





Webbaserad ubildning i informationssäkerhet för fyror och femmor- från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap


Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har en utbildning om informationssäkerhet, riktad till åk 4 och 5. Den finns på https://www.msb.se/skola/isa, och innehåller också en lärarhandledning. 

Jessica Helin, kommunikatör och handläggare i informationssäkerhet på MSB berättar på Internetdagarna 2013 om hur MSB ser på informationssäkerhet. 


Tillgänglighet -rätt person ska ha informationen vid rätt tidpunkt. 
Riktighet- man måste kunna lita på att informationen är korrekt. 
Konfidentialitet- endast behöriga ska kunna komma åt informationen. 
I vissa sammanhang använder MSB även kriteriet Spårbarhet. 


MSB har frågat elever i åk 5: 

Ganska alarmerande att så få elever har förtroende för lärarna om de upptäcker något farligt på nätet... Positivt att så många skulle prata med sina föräldrar dock... 
Frågan är om det betyder att vi på skolorna borde satsa mer på att få eleverna att vända sig till lärarna- eller om uppgiften snarare är att hjälpa föräldrarna att ha vettiga redskap att hantera eventuella problem på internet? Tål att funderas på. 




Wikipedias grundare om Wikipedia




Jimmy Wales, Wikipedias grundare, inleder Internetdagarna på Stockholm Waterfront Building 2013 med att berätta om bakgrunden till Wikipedia, och vad planerna är för att nå ut och utveckla siten i utvecklingsländer. Han visade en gripande film om hur studenter i Sydafrika försöker få telefonbolagen att ge gratis datortrafik för användande av Wikipedia. 
Han spekulerar också, något skämtsamt, i om det är det kalla klimatet som gör att nordbor är mer aktiva än tex sydeuropéer på Wikipedia. 
Jimmy Wales redogör också för deras strategier för att öka andelen kvinnor som bidrar till artiklarna i Wikipedia. 


onsdag 20 november 2013

IKT-bloggen inbjuden bloggare på internetdagarna nästa vecka!

Internetdagarna, som arrangeras av .SE, stiftelsen för internetinfrastruktur*, går av stapeln nästa vecka. Som en av tre inbjudna bloggare kommer jag att blogga därifrån för Webbstjärnan. Webbstjärnan är en del av .SE:s satsning för att utveckla internet och internetanvändandet. 
Webbstjärnan är en del av .SE:s satsningar för att
Webbstjärnan är en del av .SE:s satsningar för att utveckla Internet och Internetanvändandet. - See more at: http://www.webbstjarnan.se/om-webbstjarnan/#sthash.tDYSphUf.dpuf
Webbstjärnan är en del av .SE:s satsningar för att utveckla Internet och Internetanvändandet. - See more at: http://www.webbstjarnan.se/om-webbstjarnan/#sthash.tDYSphUf.dpuf
Webbstjärnan är en del av .SE:s satsningar för att utveckla Internet och Internetanvändandet. - See more at: http://www.webbstjarnan.se/om-webbstjarnan/#sthash.tDYSphUf.dpuf
Jätteroligt, såklart!

Jag ser verkligen fram emot att ta del av alla intressanta seminarier och diskussioner. (Jag var där förra året, och tyckte att det var oerhört inspirerande.)
Läs mer i Webbstjärnans blogg!

*Stiftelsen för internetinfrastruktur, .SE, är en oberoende allmännyttig organisation som verkar för positiv utveckling av Internet i Sverige och som ansvarar för Internets svenska toppdomän .se.

tisdag 19 november 2013

Appar till elev


De här apparna har jag sammanställt som förslag till en lågstadieelev med autism. Eleven är fotbollsintresserad, och har därför också fått ett fotbollsförslag, för att öka motivationen. Den behöver också öva på att hitta röda tråden och få sammanhang i en berättelse, och därför har jag samlat en hel rad sådana appar i förslagen. Många av apparna går att använda till flera olika saker, om man tänker lite utanför appen. Jag har också medvetet försökt fokusera på att välja appar som både är roliga och nyttiga även för andra elever in samma ålder, för att det ska gå att använda dem i klassrummet- så att det blir ett inkluderande arbetssätt. Dels för att eleven då känner igen det som görs, men också för att de saker eleven gör då inte heller väcker onödiga reaktioner eller skapar onödigt fokus bland klasskamraterna på elevens behov.

Läsning, uppmärksamhet:
happi och ordtjuven 
hänga gubbe

Matte:
king of math junior (färdighetsträning)
Mattemums (färdighetsträning)

Röda tråden, samband/ instruktioner:
Pettsons uppfinningar 1 & 2 (tekniktänk, att tänka i samband)
story wheel (öva på att skriva berättelser)
iSequences (hitta röda tråden) Det finns en liteversion. Fullversionen kostar 22 kr, och behövs nog.
Happi & the pirates
Comic Life 

Tidsuppfattning:
Timstock (tar tid, visar visuellt)
30/30 går att lägga in "uppgifter att göra" i, och den talar om när det är dags att byta aktivitet
Moji klockis (klockan)

Belöning, motivation:
Fifa 14 (fotbollsspel, gratis, men vill man spela online eller turneringar kostar det 38 kr, vilket jag inte tycker en elev behöver ha tillgång till).

Avslappning, paus:
Fluid (avslappnande vattenlek)
Tiny Bang Story (lite svår kanske? Beror på tålamodet.)
Empatico- tränar emotionellt memory (tränar ansiktsuttryck)

måndag 18 november 2013

Matteboken.se- en gratis mattebok på nätet

Matteboken.se
Matteboken.se är en gratis tjänst från Mattecentrum. Enligt hemsidan är Mattecentrum en ideell förening som gratis hjälper barn och ungdomar att förbättra sina kunskaper i matematik. Det finns videolektioner, genomgångar, övningsuppgifter och en hel del annat som kan vara till användning både i klassrummet och hemma (när man som förälder behöver fräscha upp sina mattekunskaper eller förstå hur man räknar nuförtiden i klassrummen...). Nivån sträcker sig från åk 3 ända upp på gymnasienivå. Det finns också ett antal klipp med "kändismatte", där olika kändisar knäcker matteuppgifter. Nedan syns till exempel Dogge Doggelito i full aktion!




 Det finns övningsuppgifter  för hela grundskolans och gymnasieskolans matematik. Laddar man om sidan har man möjlighet att göra om samma uppgifter igen, men med nya siffror Allt material på Matteboken.se ska vara skrivet av matematiker med pedagogisk erfarenhet, och materialet följer skolverkets ämnes- och kursplan.

tisdag 12 november 2013

Timer tab

Timer tab

Tidtagning, och alla andra typer av mätning av tid, brukar fascinera de flesta elever. Timer tab är en enkel sida med tidtagarur, alarmklocka och nedräkning. Den är stilren och enkel, och praktisk att använda om man till exempel vill visualisera hur lång tid en minut är, vill använda den för att markera när en aktivitet börjar och slutar, hur långt det är kvar av lektionen, hur lång tid det tar för eleverna att till exempel komma in och sätta sig och så vidare. Sätter man den på nedräkning ringer den med en gammaldags klocka- som dock går att anpassa och ändra om man klickar på kugghjulet under räkneverket.
Timre Tab finns också som app i webbläsaren Google Chrome.

måndag 11 november 2013

Använda ljudbiblioteket på Youtube i iPad

Youtube är inte bara en sida för att ladda upp och titta på videoklipp. Man kan också jobba med sina klipp på olika sätt. En funktion som få känner till är att Youtube också har ett ljudbibliotek, med fria klipp att använda. Utbudet är inte enormt, men räcker långt i klassrummet, om eleverna till exempel gör filmer i iMovie och behöver bakgrundsmusik.
Ljudbiblioteket på Youtube.
Klippen går att hitta på https://www.youtube.com/audiolibrary.

Ljudklippen går att sortera på genre, instrument, längd, stämning, och laddas ned genom att man klickar på pilen efter klippet. Man kan också favoritmarkera låtar genom att klicka på stjärnan.
För att komma åt ljudbiblioteket krävs det att man har ett youtubekonto.

Ladda ner ljud
För att ladda ner klippen på iPad börjar man med att ladda ner appen Puffin, som är en gratisapp. I appen, som är en webbläsare som kan simulera att iPaden har Flash (vilket också gör den väldigt användbar i en rad andra situationer), skriver man in https://youtube.com/audiolibrary och loggar in med sitt youtubekonto. Välj sedan ljudklipp och klicka på nedladdningspilen.Nu kommer det upp ett erbjudande om att ladda ner. Man kan välja mellan att ladda ner till "this device", dvs iPaden eller till Dropbox.
Klicka på "this device".

Välj "this device".

Menyn fälls ut om man klickar på de tre prickarna högst upp (se bilden överst). 

De nedladdade filerna.

Uppgifter om den nedladdade fil du valt.

Välj vilken app du vill öppna ljudfilen i, tex iMovie.

söndag 10 november 2013

IT-verktyg i undervisningen

En intressant artikel om hur it-verktyg ska bli en framgångsrik del i undervisningen. Läraren och lärarutbildaren Anneli Hansson har under närmare tre års tid följt en svensk årskurs 7-9-skola. I avhandlingen ”Arbete med skolutveckling – en potentiell gränszon mellan verksamheter” har hon tittat på lärarskapet och hur den nya tekniken påverkar yrkesrollen. Bland annat har hon sett att det krävs samarbete för att nå framgång- även inom detta område.

måndag 4 november 2013

Tiokamraterna, två varianter!

Jag fortsätter att testa Zondle. Här är ett litet spel med tiokamraterna. Ett gäng små skalbaggar ska komma i mål, och ju fortare du hittar tiokamraten till den siffra som visas, desto snabbare är din skalbagge:



zondle - games to support learning

Det är enkelt att ändra det man matat in som frågor till en annan spelmall. Här är samma frågor,det handlar fortfarande om tiokamraterna- men istället inlagda i en fotbollsmall!

zondle - games to support learning

Game based learning: Gör egna lärspel!

GBL, game based learning, är något som kan sätta fart på motivationen hos många barn.  Egentligen är det ju inget nytt- lärare har alltid hittat på lekar och spel för att eleverna ska öva på olika moment eller för att göra lärandet roligt.
Ett företag som ger lärare möjlighet att göra egna spel är Zondle. Jag måste erkänna att mitt första intryck var att det var jättekrångligt. Jag letade förgäves efter en manual på deras hemsida. Jag googlade till och med, men fick bara upp hur lätt det skulle vara. Till slut upptäckte jag att det helt enkelt var så lätt att jag missat det.... Det krävs att man skaffar ett användarkonto, vilket är gratis. Det går också att sätta upp elevkonton och lagtävlingar för klassrumsbruk via Zondle TeamPlay. Man kan också tävla mot andra lag i världen över Skype!

Det här är mitt första försök att göra ett lärspel. Det är ett multiplikationsspel för tabellerna 2-5. Eleven ska få fisken att äta upp den mask eller fluga som har rätt svar. Klicka på "Start" nedan och testa!




zondle - games to support learning

tisdag 1 oktober 2013

"Augmented reality" ger en extra dimension till verkligheten

Ladda ner appen Aurasma, som är gratis. I appen söker du reda på iktsusannah och följer mig där.Sedan riktar du appens kamera mot bilden ovan och ser hur en vanlig dag på Johannes ser ut! Eftersom det är en bild på en datorskärm kan du behöva vicka lite på din telefon/iPad för att den ska kunna läsa bilden och ladda auran.

Förstärkt verklighet, augmented reality, beskrivs på Wikipedia såhär: "Förstärkt verklighet (engelska augmented reality) är en beskrivande term för realtidsapplikationer som blandar information från användarens fysiska omgivning med information från en mjukvaruapplikation. Ett exempel på förstärkt verklighet kan till exempel vara att dels visa upp bilden från en mobilkamera tillsammans med namnet på ett objekt som syns i bilden. Tekniken som krävs för förstärkt verklighet har tidigare varit mycket dyr, men de senare årens snabba framsteg med smarta mobiler möjliggör konsumentprodukter och tjänster inom området. Förstärkt verklighet ses på en skärm; via dator, mobiltelefon, TV (spelkonsol) eller via en projicering på annan bildyta."

Det här kan man använda i klassrummet på mängder av olika sätt. Inte minst vid ett öppet hus för eleverna, en vernissage eller efter en redovisning kan det här vara en fantastisk möjlighet att använda. Man kan till exempel låta barnen rita hur de minns en utflykt, en idrottsdag eller något annat de gjort, och lägga barnets teckning som triggerbild för auran som visas (mer om det nedan). När man håller appen över teckningen syns också en film från utflykten. Man kan också låta barnen göra filmer om något ämnesområde; stenåldern, kroppen, sinnena, närområdet, arkitektur. Till det gör de en poster, med bilder eller teckningar. När man sedan scannar deras skriftliga redovisning ser man filmen de gjort också. På en vernissage kan elevernas verk kompletteras med filmade eller berättade berättelser, ett fotat porträtt kan kompletteras med elevernas tecknade självporträtt, målningar inspirerade av en konstnär kan kompletteras med information om konstnären, böcker kan förses med recensioner, listor på svåra ord kan associeras med en aura där ordet förklaras. Skriftliga instruktioner för hur saker ska göras går att komplettera med en visuell eller muntlig instruktion för de barn som behöver sådana. Man kan på ett enkelt sätt låta föräldrarna se en bild på klassrumsdörren - och därigenom få tillgång till en film från dagen!


Hur gör man då?
Tryck på plustecknet. Nu hamnar du på "Choose overlay". Där finns ett antal auror, overlays, som du kan använda, men om du klickar på "Device" i den nedre grå fliken får du tillgång till sådant som finns på din telefon, till exempel filmer. Klicka på "Device" och välj sedan det stora plustecknet. Där väljer du antingen camera eller Photo Album- beroende på om du vill ta en bild eller använda en befintlig. Leta reda på den bild/film du vill använda. Välj den. Nu får du namnge ditt lager. Tryck på Finish. Nu laddas den in bland de andra lagren du kan välja. Tryck på den bild du just laddade upp.När den lila cirkeln slutat snurra klickar du på "Select". Nu får du välja vilken bild som ska vara triggerbild, dvs få din aura att spelas upp. Zooma in med sökfönstret.
När reglaget under rutan blivit grönt trycker du på kamerasymbolen. Nu får du välja att positionera lagret med din aura. Här kan du välja att göra det större eller mindre. Om du till exempel vill att det ska se ut som om ett foto får liv är det här du ser till att din aura har samma storlek som fotot du tagit kort på som triggerbild i det föregående steget. När du är klar trycker du på den lila pilen.
För att andra ska kunna se din aura behöver du dels göra den publik, och de ska leta reda på dig i Aurasma och "följa" dig, så dela med dig av ditt användarnamn.


För att göra auran på bilden högst upp har jag först filmat skolgården. Sedan redigerade jag filmen i appen Vintagio, så att den fick musikpålägg och spelas fortare. Sedan gjorde jag en skärmdump, ett foto, av filmens start. På en iPad gör man det genom att klicka på hemknappen- den runda på framsidan- och knappen uppe på kanten samtidigt. Då lägger sig bilden i kamerarullen. Den mejlade jag till mig själv och skrev ut, för att sedan göra till triggerbild.

Lite länktips och lektionsförslag för den som vill veta mer om förstärkt verklighet, augmented reality:
Skolappars recension: http://www.skolappar.nu/aurasma/
http://www.kleinspiration.com/2013/05/using-augmented-reality-via-aurasma-in.html
http://www.aurasma.com/aura/
https://studio.aurasma.com/home
http://www.pedagoo.org/2013/01/augmented-reality-in-the-classroom/
http://www.pedagoo.org/2013/01/augmented-reality-in-the-classroom/
http://anneliesappar.blogspot.se/search/label/Augumented%20reality


IKT i svenskämnet, åk 1-3

Johannes skolas skolgård en gråkall septembermorgon

För den som inte själv älskar att använda modern teknik kan det lätt kännas som att det blir ett extra moment i undervisningen. Något som är i vägen och kräver ytterligare planering. Därför är det viktigt att fundera över vad man använder tekniken till, och hur den kan förstärka och förenkla det vi redan ska göra i skolarbetet.

Ett ämne som kan dra nytta av digitala hjälpmedel är ämnet Svenska. I Lgr 11 står det  bland annat att eleverna ska ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier. De ska utveckla sin förmåga att anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang, och undervisningen ska bidra till att eleverna får förståelse för att sättet de kommunicerar på kan få konsekvenser för andra människor. De ska också utveckla förmågan att söka information från olika källor och värdera dessa.


Det centrala innehållet i Lgr11

I det centrala innehållet för åk 1-3 finns det en mängd olika saker som går att ta fasta på när man vill jobba med till exempel iPads. Där står det bland annat att eleverna, under kategorin "Läsa och skriva", ska öva språkets struktur med stor och liten bokstav, skiljetecken, handstil, skriva på dator, enkla former av textbearbetning, alfabetet och alfabetisk ordning, sambandet mellan ljud och bokstav. Mycket av det här, utom möjligen handstil då, går såklart jättebra att göra med en iPad.

I "Tala, lyssna och samtala" ska de lyssna och återberätta i olika samtalssituationer, öva muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare, bilder och hjälpmedel som kan stödja presentationer.

Kategorin "Berättande texter och sakprosatexter" innehåller till exempel att arbeta med texters budskap, uppbyggnad och innehåll samt att arbeta med personbeskrivningar. Eleverna ska också öva på instruerande texter, till exempel spelinstruktioner och arbetsbeskrivningar och hur de kan organiseras med logisk ordning och punktuppställning i flera led. De ska också arbeta med texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, interaktiva spel och webbtexter.

Under "Språkbruk" anges att de bland annat ska arbeta med skillnader mellan tal- och skriftspråk, och i "informationssökning och källkritik" ska de lära sig att söka information i böcker, tidskrifter och på webbsidor för barn och arbeta med källkritik.

Så vad kan man då göra för att använda ikt- och i vårt fall kanske framför allt iPads- i sitt arbete med det centrala innehållet? 


Några lektionsförslag:

  • Låt eleverna intervjua varandra, spela in det på iPad och gör en "radiointervju" av det. Ge dem givna ämnen eller sammanhang, eller gestalta olika personer. Görs till exempel i GarageBand eller appen Spreaker DJ (ja, den heter så, med "r"...) . Om man dessutom publicerar det på SoundCloud.com kan man länka till det med en QR-kod i klassrummet, och låta eleverna lyssna med hörlurar på varandras intervjuer och återberätta dem för någon som inte hört samma intervju. QR-koder görs till exempel genom  Kaywa(lyssna och återberätta i olika samtalssituationer, öva muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare)
  • Låt eleverna presentera något utifrån bilder de antingen hittat, tagit själva eller ritat själva (digitalt eller analogt), och kombinera med att spela in tal eller berätta till. Bra appar för det är till exempel Keynote (ej inspelat tal), Explain everything, Pixntell EDU, Sonic Pics, Story Kit, Fotobabble, Book Creator, Videolicious. (bilder och hjälpmedel som kan stödja presentationer. Hämtar de bilder på nätet kan även en dos upphovsrätt komma med i diskussionerna. Annars finns bilder som är fria att använda på till exempel Fotofinnaren. )
  • Skriva sagor, till exempel utifrån en befintlig saga. Hitta till exempel på ett alternativt slut till en saga barnen fått lyssna på, skriva en ny saga om en favoritfigur från någon berättelse eller film.Låt barnen göra egna illsutrationer i bild till exempel, fota av dem och gör digitala böcker. Förslag på appar: Book Creator, Pages, Story Wheel. (öva språkets struktur med stor och liten bokstav, skiljetecken, handstil, skriva på dator, enkla former av textbearbetning,  texters budskap, uppbyggnad och innehåll samt att arbeta med personbeskrivningar)
  • Skriva instruktioner till varandra. Göra skattkartor med olika moment i. Beskriva hur man bakar chokladbollar, visa hur man ritar något etc. Bra appar för det: Snapguide, Pages, Keynote, Explain everything. ( instruerande texter, till exempel spelinstruktioner och arbetsbeskrivningar och hur de kan organiseras med logisk ordning och punktuppställning i flera led.)
  • Skriva faktatexter om olika saker, till exempel djur, natur, saker de är intresserade av etc. Söka information på till exempel Unga Fakta, Wikipedia, Google osv. ( "informationssökning och källkritik" ska de lära sig att söka information i böcker, tidskrifter och på webbsidor för barn och arbeta med källkritik)

Individanpassa

Man kan också tänka på det faktum att det i kursplanen står att de ska "öva muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare". Det är alltså inte nödvändigtvis samma sak som att hålla muntliga presentationer för en hel klass. Det kan därför likaväl, för en elev som inte är bekväm i den situationen, innebära att man spelar in sin muntliga presentation och spelar upp den för läraren, en mindre grupp elever eller hela klassen, och först senare, om man känner sig bekväm med det, också redovisar den muntligt.

Använd gärna möjligheterna att individanpassa med digitala hjälpmedel. Alla elever har olika behov. Man skulle aldrig sätta eleven som har svårt med läsning på att ställa sig framför hela klassen och läsa högt med motiveringen att man "måste kunna det här senare i livet". På samma sätt som vi hittar alternativa arbetssätt för elever med de behoven måste vi hitta alternativa arbetssätt för de elever som har svårt med situationer där de ska stå inför andra och redovisa. Bästa sättet är sällan att göra det genom att utsätta dem för upprepade skräcksituationer. Här kommer tekniken in som ett oerhört smidigt hjälpmedel! Precis som vid andra svårigheter behöver de en plan, och möjligheten att få ta ett utvecklingssteg i taget.




tisdag 17 september 2013

Tävla med Webbstjärnan


Infografic av 
Martin Ander CC BY

Webbstjärnan är en tävling för skolklasser som anordnas av .SE, Stiftelsen för infrastruktur. Stiftelsen för infrastruktur är en oberoende allmännyttig organisation som verkar för positiv utveckling av Internet i Sverige. De ansvarar för Internets svenska toppdomän .se. Dvs, för de registreringar som görs av nya adresser med .se på slutet.
Klassen skapar en egen webbplats, och .SE betalar alla kostnader! Vi har minst ett lag som ska vara med i år, om fler klasser på Johannes vill hoppa på hjälper jag gärna till!

torsdag 12 september 2013

Appar i Google

Det finns en mängd appar till webbläsaren Google Chrome. De är gratis och finns i Chrome Web Store Där finns till exempel appen BioDigital Human, som med tredimensionell bild visar hur människokroppen ser ut inuti. Det går att lägga till och ta bort olika organ osv. Den är helt gratis att använda, men kräver en enkel registrering. Titta gärna under rubriken "Utbildning"- där finns massor av användbart till klassrummen! När du hittat en app du vill använda i datorn klickar du på "Lägg till", så läggs den in i din webbläsare.

Manga High, gratis mattespel på nätet


På mangahigh.com finns en mängd mattespel och övningar, sorterade efter engelsktalande länders kursplan. Spelen är av varierande svårighetsgrad, och ser rent visuellt ut som de spel eleverna annars spelar på nätet.


Spelen är av varierande svårighetsgrad, och i de flesta går det också att välja nivå.



Det finns spel för alla årskurser. Instruktionerna är på engelska, och i en del av dem kan det behövas en vuxen för att förklara innehållet, men många spel är lätta och intuitiva att förstå.




Det går att skapa ett lärarkonto där man tilldelar eleverna inloggningar. För att skapa individuella uppgifter krävs däremot betalmedlemskap.
Spelen kan fungera bra som underhållning, roligt sätt att presentera någon matematisk uppgift, eller för att gemensamt öva på moment i matematiken.
Eftersom spelen är i Flash fungerar de inte rakt av i webbläsaren på iPad, utan kräver isåfall att man går genom en annan webbläsarapp, t.ex. Puffin. På dator fungerar de däremot utmärkt.

tisdag 27 augusti 2013

"Ingen panik, det är bara grammatik"



Missa inte de roliga filmerna från Grammatikbolaget på UR:s sida om du ska jobba med grammatik i klassrummet! 
Där finns också den finurliga funktionen att man kan skapa klipp och skicka en länk till sig själv, som är det exakta urklipp man vill ha tillgång till. På så sätt slipper man anteckna och stå och leta efter den där sekvensen man ville visa eleverna på lektionen!

torsdag 22 augusti 2013

Ny termin!

Nu är den nya terminen här, och arbetet med att utveckla vårt IKT-arbete fortsätter! Den här terminen är planen att gå ifrån app-tänket lite, och istället framför allt fokusera på att använda iPadens grundfunktioner. Det vill säga att skriva, dokumentera och använda kameran.Vi kommer därför att fokusera på att alla lärare ska känna sig trygga med att hantera iPadsen, kunna hantera att arbeta i Pages och veta hur man använder filmfunktionerna och iMovie. Tanken är att alla klasser, på ett eller annat sätt, ska hinna producera en eller flera filmer inom valfritt ämne, för att det hela till slut ska utmynna i en gemensam filmfestival, där eleverna- och såklart även de vuxna- har möjlighet att se varandras alster.


Jag vill också att alla klasser i någon situation under terminen arbetar med QR-koder, för att eleverna ska ha kunskap om hur sådana fungerar. Det påbörjades i liten skala redan förra terminen, och i en klass har vi redan gjort ett sådant projekt. I en av föreskoleklasserna spelade vi in alla elever när de berättade om sig själva.
Här intill har vi en elev, Henry, som berättar om sig själv, skolan och sin familj.
För den som inte vet hur QR- koder fungerar eller inte har en QR-läsare tillgänglig går det också bra att lyssna här.




När ni arbetar med filmerna är det meningen att de ska vara ett komplement till den befintliga planerade undervisningen, inte något som ska vara ett extramoment. Längre ner i bloggen har jag skrivit lektionsförslag för en del ämnen, med exempel på hur man kan använda sig av film knutet till kursplanen.

tisdag 25 juni 2013

IKT i samhällskunskapen

Klassrum för årskurs 2, vt 2013 på Johannes skola

Här har jag sammanställt lite förslag på hur man skulle kunna jobba med film i undervisningen inom ämnet Samhällskunskap. Jag har utgått från det centrala innehållet för årskurs 1-3, och valt de punkter jag kunnat komma på förslag utifrån:



Samhällskunskap

Ur det centrala innehållet för årskurs 1-3

Att leva tillsammans:

  •  Skildringar av livet förr och nu i barnlitteratur, sånger och filmer, till exempel skildringar av familjeliv och skola. Minnen berättade av människor som lever nu. (Eleverna kan intervjua äldre personer om hur det var när de var barn och redigera ihop i iMovie. De kan dramatisera hur det var förr och filma.)
  •  Livsfrågor med betydelse för eleven, till exempel gott och ont, rätt och orätt, kamratskap, könsroller, jämställdhet och relationer. (Eleverna kan göra filmer där de dramatiserar olika situationer och visar vad som är rätt och vad som är fel i en given situation. Som de gamla hederliga ”Bullenfilmerna” ungefär! De kan undersöka vad jämställdhet innebär och om de tycker att deras familjer är jämställda, om de tycker att skolan är jämställd, prova att göra tvärtemot ”konventionen”etc.)
  • Normer och regler i elevens livsmiljö, till exempel i skolan och i sportsammanhang. (Eleverna kan göra en film utifrån skolans regler, och visa vad de innebär och hur man ska bete sig i olika sammanhang för att leva upp till dessa. De kan göra en instruktionsfilm om vilka fotbollsregler, basketregler som gäller inom sporten och vad som händer om man bryter mot dem på plan etc)
  •  Trafikregler och hur man beter sig i trafiken på ett säkert sätt. (Eleverna kan göra film om trafikregler, och filma trafik i närmiljön för att exemplifiera. De kan också exemplifiera med leksaksbilar, och göra stop motion-film med speakerröst.)


Att leva i närområdet

  • Förutsättningar i natur och miljö för befolkning och bebyggelse, till exempel mark, vatten och klimat (Ta med hjälp av till exempel Stockholmskällans bildarkiv, spårvägsmuseets bildarkiv och tjänsten Fornsök från Riksantikvarieämbetet reda på hur länge människor bott där barnen bor idag. Hur länge har Vasastan varit bebyggd? Låt barnen diskutera vad som kan ha varit orsaken till att människor bosatte sig just här, rent geografiskt. Låt barnen göra en film om vad de kommit fram till, eller genom att dokumentera informationssökningen.)
  •  Hemortens historia. Vad närområdets platser, byggnader och vardagliga föremål kan berätta om barns, kvinnors och mäns levnadsvillkor under olika perioder. (Se ovan)
  • Yrken och verksamheter i närområdet. (Barnen kan delas in i grupper som i filmform berättar om olika yrken, genom intervjuer och faktainsamlande.)

Att leva i världen

  • Tidsbegreppen stenålder, bronsålder och järnålder.(Eleverna kan dramatisera de olika tidsbegreppen och berätta fakta genom detta.)
  •   Hur forntiden kan iakttas i vår tid genom spår i naturen och i språkliga uttryck. (Filma spår från forntiden eller genom att återberätta bakgrunden till språkliga uttryck, tex med hjälp av filmade sketcher. Här finns en hel del fakta om uttryck! Med hjälp av Fornsök kan man också hitta arkeologiska fakta. Jag har tidigare skrivit om både Fornsök och appen Fornfynd!  )
  •  Berättelser om gudar och hjältar i antik och nordisk mytoloi och hur man kan se på dem i vår egen tid. Några högtider, symboler, och berättelser inom kristendom, islam och judendom. Några berättelser ur Bibeln och deras innebörd, samt några av de vanligaste psalmerna. (Filmer om gudarna och deras egenskaper, man kan till exempel välja att förflytta gudarna till modern miljö. Dramatisera bibelberättelser, göra en dokumentär om högtider och symboler inom kristendom, judendom och islam. Göra jämförelser mellan olika högtider och symboler religionerna emellan.)
  •   Miljöfrågor utifrån elevens vardag, till exempel frågor om trafik, energi och matvanor. (Filma olika miljöproblem i närmiljön och ge förslag på hur det skulle kunna göras bättre, göra en film om hur man kan ta vara på matrester etc.)
  •  Pengars användning och värde. Olika exempel på betalningsformer och vad några vanliga varor och tjänster kan kosta. (Göra en film om hur det fungerar med pengar, och svara på frågor, tex: Hur får föräldrar sina pengar? Vad är lön? Vad är barnbidrag? Vad är ett bankkonto? Vad är ett bankkort? Vad ska pengarna räcka till? Vad är rimligt att ha i veckopeng?)
  •  Aktuella samhällsfrågor i olika medier.(Göra ett eget nyhetsprogram med egna förklaringar av aktuella samhällsfrågor.)


Att undersöka verkligheten

  •  Metoder för att söka information från olika källor: intervjuer, observationer och mätningar. Hur man kan värdera och bearbeta källor och information.(Intervjua människor på något givet ämne, t.ex hur de var förr- se exempel ovan, komplettera med information från nätet och böcker. Sammanställ till en film.)

måndag 24 juni 2013

IKT i fysikundervisningen, några förslag!



Delar av det centrala innehållet i fysik, som skulle kunna passa att göra film av- för att vara med i Johannes skolas filmfestival!

Ur det centrala innehållet i kursplanen i fysik för årskurs 1-3, kompletterat med ikt-tips

Året runt i naturen:
  •  Jordens, solens och månens rörelser i förhållande till varandra. Månens olika faser. Stjärnbilder och stjärnhimlens utseende vid olika tider på året. (Eleverna kan göra filmer som kombinerar att berätta om jorden, solens och månens rörelser. De kan också göra filmer om stjärnorna och stjärntecken. De kan berätta om de gamla grekiska myterna runt stjärntecknen, eller om Galilei. De kan berätta om första månfärden och rymdforskning.)
  •   Årstidsväxlingar i naturen och hur man känner igen årstider (se nedan)
  • Djurs och växters livscykler och anpassningar till årstider.( De kan delas in i grupper och berätta om de olika årstiderna.)
  • Djur och växter i närmiljön och hur de kan sorteras, grupperas och artbestämmas samt namn på några vanligt förekommande arter.( De kan gruppvis göra faktafilmer om olika djurtyper. De kan besöka Skansen och filma olika djurtyper.)

Kropp och hälsa:
  • Betydelsen av mat, sömn, hygien, motion och sociala relationer för att må bra.( Eleverna kan göra filmer om hur dygnsrytmen ser ut, vad man gör på olika tider på dygnet och kombinera det med att lära sig klockan. De kan göra filmer om hur motion påverkar kroppen, eller berätta om olika funktioner i kroppen.)
  •  Människans kroppsdelar, deras namn och funktion. (Berätta om kroppen, dela upp och berätta om olika delar av kroppen, eller gör det ämnesövergripande och lär ut vad de heter på flera språk och gör en film med ”kroppsglosor”).
  •   Människans upplevelser av ljus, ljud, temperatur, smak och doft med hjälp av olika sinnen. (Eleverna kan, i grupp, göra filmer som berättar om de olika sinnena, och vad de innebär. Dela upp eleverna i olika grupper som allihop får varsitt sinne till exempel.)


Material och ämnen i vår omgivning:
  •  Människors användning och utveckling av olika material genom historien. Vilka material olika vardagliga föremål är tillverkade av och hur de kan källsorteras.(De kan lära sig om källsortering, och göra instruktionsfilmer om hur man källsorterar, och vad som händer i naturen om man kastar olika typer av material. De kan också berätta om hur olika föremål utvecklats, och vilka material som använts (tex skor som varit av skinn görs nu i plast osv, vilken miljöpåverkan kan det ha?).)
  • Vattnets olika former: fast, flytande och gas. Övergångar mellan formerna: avdunstning, kokning, kondensering, smältning och stelning.( De kan filma och berätta om vad som händer om man kokar eller fryser vatten, och undersöka skillnaderna mellan vatten i olika former (T.ex svara på frågorna:  Väger det lika mycket? Tar 1 liter vatten lika stor plats när det är fruset? Hur mycket vatten försvinner om man låter 1 liter vatten koka tio minuter utan lock? Vart tar vattnet vägen?)

Berättelser om natur och naturvetenskap:
 
  • Skönlitteratur, myter och konst som handlar om naturen och människan. (Eleverna kan dramatisera skönlitteratur, myter och konst som handlar om naturen och människan, till exempel fabler.)
  • Berättelser om äldre tiders naturvetenskap och om olika kulturers strävan att förstå och förklara fenomen i naturen. (De kan göra filmer om de olika myterna om Vintergatan, sett ur asagudarnas och antika perspektiv. De kan ta reda på och berätta om varför man trodde att jorden var platt. De kan göra en koppling till de olika gudar som namngett planeterna och berätta om dem och planeten. (T.ex en film om guden Mars, och fakta om honom, kombinerat med fakta om planeten Mars.)

Delar ut det centrala innehållet i fysik i årskurs 4-6 som skulle passa att göra filmer om


Fysiken i naturen och samhället

  • Energins oförstörbarhet och flöde, olika typer av energikällor och deras påverkan på miljön samt energianvändningen i samhället. Eleverna kan göra grupparbeten, ta reda på fakta och göra filmer om olika typer av energikällor och redovisa för de andra grupperna. Faktafilmer om energi (De kan med sina filmer besvara frågor, t.ex: Vad är energi? Vad menas med att den är oförstörbar? Ge exempel på olika typer av energi? Vad är skillnaden mellan rörelseenergi och värmeenergi?)
  •  Enkla väderfenomen och deras orsaker, till exempel hur vindar uppstår. Hur väder kan observeras med hjälp av mätningar över tid. ( Berätta om väder. Hur mäts väder? Hur görs en väderprognos? Varför är det svårt att förutsäga väder? Hur påverkar miljöförstöringen klimatet/ vädret? Hur har sättet att göra väderprognoser förändrats historiskt? Gör egna väderleksrapporter och filma. Kombinera med geografi och kartkunskap!)
Fysiken och vardagslivet:

  •  Energiflöden mellan föremål som har olika temperatur. Hur man kan påverka energiflödet, till exempel med hjälp av kläder, termos och husisolering. (beskriva energiflöden. De kan visa skillnader mellan olika mängder kläder, hur man ska klä sig enligt lager- på-lagerprincipen på vintern och varför det hjälper en att hålla värmen, beskriva olika ernergiflöden, tex ”hur fungerar en termos?”.)
  • Elektriska kretsar med batterier och hur de kan kopplas samt hur de kan användas i vardaglig elektrisk utrustning, till exempel i ficklampor. (Beskriva hur elektriska kretsar fungerar. Visa med en elektrisk krets. Berätta hur olika föremål fungerar. Ta reda på hur laddningen fungerar i t.ex en iPad jämfört med en ficklampa som man byter batterier i.)
  • Magneters egenskaper och användning i hemmet och samhället. (Ta reda på hur magneter fungerar. Varför används de i olika sammanhang?  Vilka material fastnar magneter på?Vilken teknisk utrustning finns det magneter i och vad fyller de för funktion där? Hur länge har människan känt till magneter? Hur påverkas människan av magnetfält?)
  • Hur ljud uppstår, breder ut sig och uppfattas av örat. (Beskriva vad ljudvågor är och hur vi hör. Kombinera med andra sinnen och att läsa ”kroppen” i biologi, t.ex låt en grupp berätta om örat, dess beståndsdelar och hörseln och en grupp om ögat och synen.)
  • Ljusets utbredning från vanliga ljuskällor och hur detta kan förklara ljusområdens och skuggors form och storlek samt hur ljus uppfattas av ögat.( Se ovan om ljud! Kombinera att lära sig om ljus och ljud. Eleverna kan ta reda på och förklara skillnaderna mellan hur ljus sprids och ljudvågor, och jämföra hur vi uppfattar ljus och ljud. De kan med filmer visa hur vi uppfattar olika saker i olika belysning. Varför ser vissa djur bra i mörker? De kan illustrera skillnaderna mellan mörker- och ljusseende, förklara skillnaderna mellan tappar och stavars funktion i ögat.)
Fysiken och världsbilden:

  •  Några historiska och nutida upptäckter inom fysikområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på världen. (Ge eleverna en samling vetenskapliga upptäckter och uppfinningar att berätta om, och låt dem dramatisera, göra nyhetssändningar, dokumentärer eller tecknad film om dessa. T.ex kan de berätta om Alfred Nobel och dynamiten, Edison och glöldlampan, Fleming och penicillinet. Här kan man hitta upptäckter under 1900-talet: https://sv.wikipedia.org/wiki/1900-talet)
  •  Olika kulturers beskrivningar och förklaringar av naturen i skönlitteratur, myter och konst och äldre tiders naturvetenskap. (Precis som de yngre eleverna kan de göra filmer om de olika myterna om Vintergatan, sett ur asagudarnas och gamla grekernas perspektiv. De kan ta reda på och berätta om varför man trodde att jorden var platt. De kan göra en koppling till de olika gudar som namngett planeterna och berätta om dem och planeten. (T.ex en film om guden Mars, och fakta om honom, kombinerat med fakta om planeten Mars.)
  •  Solsystemets himlakroppar och deras rörelser i förhållande till varandra. Hur dag, natt, månader, år och årstider kan förklaras.( Eleverna kan förklara solsystemet, och hur det fungerar. De kan beskriva planeter och rymden. De kan förklara skillnaderna mellan viktlös och tyngdlös, göra filmer om första månlandningen och använda bilder från NASAs gratisapp, de kan ta reda på vad som händer med astronauters fysik när de är i rymden och varför den påverkas, för att t.ex förstå hur gravitationen påverkar människan.)
  • Människan i rymden och användningen av satelliter. (Se ovan)
Fysikens metoder och arbetssätt:
  • Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter.(Låt eleverna göra en undersökning av något fysikrelaterat och göra en sammanställning. Låt dem sedan fundera över hur de skulle kunna förmedla den information de kommit fram till i filmformat, till exempel som vetenskapsprogram.)
  •  Tolkning och granskning av information med koppling till fysik, till exempel i faktatexter och tidningsartiklar. (Se något avsnitt/ delar av ett vetenskapsprogram. Fundera över hur ni skulle kunna presenterat samma information på ett lättare sätt. Låt eleverna göra "fysikfilmer för jämnåriga".)