Sidor

tisdag 1 oktober 2013

"Augmented reality" ger en extra dimension till verkligheten

Ladda ner appen Aurasma, som är gratis. I appen söker du reda på iktsusannah och följer mig där.Sedan riktar du appens kamera mot bilden ovan och ser hur en vanlig dag på Johannes ser ut! Eftersom det är en bild på en datorskärm kan du behöva vicka lite på din telefon/iPad för att den ska kunna läsa bilden och ladda auran.

Förstärkt verklighet, augmented reality, beskrivs på Wikipedia såhär: "Förstärkt verklighet (engelska augmented reality) är en beskrivande term för realtidsapplikationer som blandar information från användarens fysiska omgivning med information från en mjukvaruapplikation. Ett exempel på förstärkt verklighet kan till exempel vara att dels visa upp bilden från en mobilkamera tillsammans med namnet på ett objekt som syns i bilden. Tekniken som krävs för förstärkt verklighet har tidigare varit mycket dyr, men de senare årens snabba framsteg med smarta mobiler möjliggör konsumentprodukter och tjänster inom området. Förstärkt verklighet ses på en skärm; via dator, mobiltelefon, TV (spelkonsol) eller via en projicering på annan bildyta."

Det här kan man använda i klassrummet på mängder av olika sätt. Inte minst vid ett öppet hus för eleverna, en vernissage eller efter en redovisning kan det här vara en fantastisk möjlighet att använda. Man kan till exempel låta barnen rita hur de minns en utflykt, en idrottsdag eller något annat de gjort, och lägga barnets teckning som triggerbild för auran som visas (mer om det nedan). När man håller appen över teckningen syns också en film från utflykten. Man kan också låta barnen göra filmer om något ämnesområde; stenåldern, kroppen, sinnena, närområdet, arkitektur. Till det gör de en poster, med bilder eller teckningar. När man sedan scannar deras skriftliga redovisning ser man filmen de gjort också. På en vernissage kan elevernas verk kompletteras med filmade eller berättade berättelser, ett fotat porträtt kan kompletteras med elevernas tecknade självporträtt, målningar inspirerade av en konstnär kan kompletteras med information om konstnären, böcker kan förses med recensioner, listor på svåra ord kan associeras med en aura där ordet förklaras. Skriftliga instruktioner för hur saker ska göras går att komplettera med en visuell eller muntlig instruktion för de barn som behöver sådana. Man kan på ett enkelt sätt låta föräldrarna se en bild på klassrumsdörren - och därigenom få tillgång till en film från dagen!


Hur gör man då?
Tryck på plustecknet. Nu hamnar du på "Choose overlay". Där finns ett antal auror, overlays, som du kan använda, men om du klickar på "Device" i den nedre grå fliken får du tillgång till sådant som finns på din telefon, till exempel filmer. Klicka på "Device" och välj sedan det stora plustecknet. Där väljer du antingen camera eller Photo Album- beroende på om du vill ta en bild eller använda en befintlig. Leta reda på den bild/film du vill använda. Välj den. Nu får du namnge ditt lager. Tryck på Finish. Nu laddas den in bland de andra lagren du kan välja. Tryck på den bild du just laddade upp.När den lila cirkeln slutat snurra klickar du på "Select". Nu får du välja vilken bild som ska vara triggerbild, dvs få din aura att spelas upp. Zooma in med sökfönstret.
När reglaget under rutan blivit grönt trycker du på kamerasymbolen. Nu får du välja att positionera lagret med din aura. Här kan du välja att göra det större eller mindre. Om du till exempel vill att det ska se ut som om ett foto får liv är det här du ser till att din aura har samma storlek som fotot du tagit kort på som triggerbild i det föregående steget. När du är klar trycker du på den lila pilen.
För att andra ska kunna se din aura behöver du dels göra den publik, och de ska leta reda på dig i Aurasma och "följa" dig, så dela med dig av ditt användarnamn.


För att göra auran på bilden högst upp har jag först filmat skolgården. Sedan redigerade jag filmen i appen Vintagio, så att den fick musikpålägg och spelas fortare. Sedan gjorde jag en skärmdump, ett foto, av filmens start. På en iPad gör man det genom att klicka på hemknappen- den runda på framsidan- och knappen uppe på kanten samtidigt. Då lägger sig bilden i kamerarullen. Den mejlade jag till mig själv och skrev ut, för att sedan göra till triggerbild.

Lite länktips och lektionsförslag för den som vill veta mer om förstärkt verklighet, augmented reality:
Skolappars recension: http://www.skolappar.nu/aurasma/
http://www.kleinspiration.com/2013/05/using-augmented-reality-via-aurasma-in.html
http://www.aurasma.com/aura/
https://studio.aurasma.com/home
http://www.pedagoo.org/2013/01/augmented-reality-in-the-classroom/
http://www.pedagoo.org/2013/01/augmented-reality-in-the-classroom/
http://anneliesappar.blogspot.se/search/label/Augumented%20reality


IKT i svenskämnet, åk 1-3

Johannes skolas skolgård en gråkall septembermorgon

För den som inte själv älskar att använda modern teknik kan det lätt kännas som att det blir ett extra moment i undervisningen. Något som är i vägen och kräver ytterligare planering. Därför är det viktigt att fundera över vad man använder tekniken till, och hur den kan förstärka och förenkla det vi redan ska göra i skolarbetet.

Ett ämne som kan dra nytta av digitala hjälpmedel är ämnet Svenska. I Lgr 11 står det  bland annat att eleverna ska ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier. De ska utveckla sin förmåga att anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang, och undervisningen ska bidra till att eleverna får förståelse för att sättet de kommunicerar på kan få konsekvenser för andra människor. De ska också utveckla förmågan att söka information från olika källor och värdera dessa.


Det centrala innehållet i Lgr11

I det centrala innehållet för åk 1-3 finns det en mängd olika saker som går att ta fasta på när man vill jobba med till exempel iPads. Där står det bland annat att eleverna, under kategorin "Läsa och skriva", ska öva språkets struktur med stor och liten bokstav, skiljetecken, handstil, skriva på dator, enkla former av textbearbetning, alfabetet och alfabetisk ordning, sambandet mellan ljud och bokstav. Mycket av det här, utom möjligen handstil då, går såklart jättebra att göra med en iPad.

I "Tala, lyssna och samtala" ska de lyssna och återberätta i olika samtalssituationer, öva muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare, bilder och hjälpmedel som kan stödja presentationer.

Kategorin "Berättande texter och sakprosatexter" innehåller till exempel att arbeta med texters budskap, uppbyggnad och innehåll samt att arbeta med personbeskrivningar. Eleverna ska också öva på instruerande texter, till exempel spelinstruktioner och arbetsbeskrivningar och hur de kan organiseras med logisk ordning och punktuppställning i flera led. De ska också arbeta med texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, interaktiva spel och webbtexter.

Under "Språkbruk" anges att de bland annat ska arbeta med skillnader mellan tal- och skriftspråk, och i "informationssökning och källkritik" ska de lära sig att söka information i böcker, tidskrifter och på webbsidor för barn och arbeta med källkritik.

Så vad kan man då göra för att använda ikt- och i vårt fall kanske framför allt iPads- i sitt arbete med det centrala innehållet? 


Några lektionsförslag:

  • Låt eleverna intervjua varandra, spela in det på iPad och gör en "radiointervju" av det. Ge dem givna ämnen eller sammanhang, eller gestalta olika personer. Görs till exempel i GarageBand eller appen Spreaker DJ (ja, den heter så, med "r"...) . Om man dessutom publicerar det på SoundCloud.com kan man länka till det med en QR-kod i klassrummet, och låta eleverna lyssna med hörlurar på varandras intervjuer och återberätta dem för någon som inte hört samma intervju. QR-koder görs till exempel genom  Kaywa(lyssna och återberätta i olika samtalssituationer, öva muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare)
  • Låt eleverna presentera något utifrån bilder de antingen hittat, tagit själva eller ritat själva (digitalt eller analogt), och kombinera med att spela in tal eller berätta till. Bra appar för det är till exempel Keynote (ej inspelat tal), Explain everything, Pixntell EDU, Sonic Pics, Story Kit, Fotobabble, Book Creator, Videolicious. (bilder och hjälpmedel som kan stödja presentationer. Hämtar de bilder på nätet kan även en dos upphovsrätt komma med i diskussionerna. Annars finns bilder som är fria att använda på till exempel Fotofinnaren. )
  • Skriva sagor, till exempel utifrån en befintlig saga. Hitta till exempel på ett alternativt slut till en saga barnen fått lyssna på, skriva en ny saga om en favoritfigur från någon berättelse eller film.Låt barnen göra egna illsutrationer i bild till exempel, fota av dem och gör digitala böcker. Förslag på appar: Book Creator, Pages, Story Wheel. (öva språkets struktur med stor och liten bokstav, skiljetecken, handstil, skriva på dator, enkla former av textbearbetning,  texters budskap, uppbyggnad och innehåll samt att arbeta med personbeskrivningar)
  • Skriva instruktioner till varandra. Göra skattkartor med olika moment i. Beskriva hur man bakar chokladbollar, visa hur man ritar något etc. Bra appar för det: Snapguide, Pages, Keynote, Explain everything. ( instruerande texter, till exempel spelinstruktioner och arbetsbeskrivningar och hur de kan organiseras med logisk ordning och punktuppställning i flera led.)
  • Skriva faktatexter om olika saker, till exempel djur, natur, saker de är intresserade av etc. Söka information på till exempel Unga Fakta, Wikipedia, Google osv. ( "informationssökning och källkritik" ska de lära sig att söka information i böcker, tidskrifter och på webbsidor för barn och arbeta med källkritik)

Individanpassa

Man kan också tänka på det faktum att det i kursplanen står att de ska "öva muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare". Det är alltså inte nödvändigtvis samma sak som att hålla muntliga presentationer för en hel klass. Det kan därför likaväl, för en elev som inte är bekväm i den situationen, innebära att man spelar in sin muntliga presentation och spelar upp den för läraren, en mindre grupp elever eller hela klassen, och först senare, om man känner sig bekväm med det, också redovisar den muntligt.

Använd gärna möjligheterna att individanpassa med digitala hjälpmedel. Alla elever har olika behov. Man skulle aldrig sätta eleven som har svårt med läsning på att ställa sig framför hela klassen och läsa högt med motiveringen att man "måste kunna det här senare i livet". På samma sätt som vi hittar alternativa arbetssätt för elever med de behoven måste vi hitta alternativa arbetssätt för de elever som har svårt med situationer där de ska stå inför andra och redovisa. Bästa sättet är sällan att göra det genom att utsätta dem för upprepade skräcksituationer. Här kommer tekniken in som ett oerhört smidigt hjälpmedel! Precis som vid andra svårigheter behöver de en plan, och möjligheten att få ta ett utvecklingssteg i taget.