Semlans historia är kanske inte det viktigaste att lära sig, men det kan å andra sidan vara ett bra tillfälle att testa Kahoot om man inte redan provat med sina elever! (Eller varför inte testa vad kollegorna kan?) Den här kahooten gjorde jag för några år sedan, men den gäller förstås även nu. Semmeldagen- eller fettisdagen- infaller 2017 den 28 februari, då vi i vår ände av landet har sportlov, men det kan ju vara ett trevligt sätt att avsluta veckan innan med en kahoot? ;-) Här finns ursprungsinlägget om semmel-kahoten. Nedan ser du frågorna:
HÄR hittar du alla tidigare inlägg om Kahoot, och olika kahooter du kan göra med dina elever!
Det finns en rad uttryck som det är inne att slänga sig med just nu. För den som inte är införstådd med alla förkortningar låter det som rena grekiskan. (Hur många vet till exempel egentligen att IKT står för informations- och kommunikationsteknologi?) Ett annat uttryck som används mycket just nu är MOOC, som uttalas som om det vore ett exotiskt djur. "Där borta ser vi en mook", typ. Självklart har det också fått en pluralform: MOOC:ar. För dig som inte vågat fråga när du hört uttrycket- eller som misstänkt att det faktiskt är ett exotiskt djur- tänkte jag nu berätta vad en MOOC är!
MOOC- Massive Open Online Course
Ur Wikipedias text om MOOC:
Mooc (eng. Massive Open Online Course), storskalig, öppen och nätbaserad kurs, är en avgiftsfri distanskurs som kan läsas av tusentals kursdeltagare till liten lärarinsats. Undervisningen finansieras genom avgift för tilläggstjänster, exempelvis examination.Förutom en omfattande mängd traditionellt kursmaterial för e-lärande såsom inspelade videolektioner, baseras mooc-kurser på interaktiva uppgifter. Kursdeltagaren löser dessa enskilt eller i grupp och erhåller snabbt återkoppling av varandra eller genom automaträttning. Vanligen används lärplattformar som är särskilt avpassade för ändamålet.
En MOOC är alltså en nätbaserad, öppen,(vanligen) avgiftsfri kurs, som alla kan anmäla sig till. En stor del av dessa kurser ges av universitet och högskolor- du kan till exempel gå kurser på Harvard- men de förekommer nu på alla utbildningsnivåer. Ämnena är mycket varierande, och är allt från mycket enkla grundkurser till avancerade kurser som kräver förkunskaper. Det finns också mer "öppna" ämnen.
Ibland används olika sätt för att verifiera kunskaperna- ibland finansieras kurserna av att de som vill få ut ett certifikat får betala för dem, och ibland används t.ex Open Badges för att man ska kunna verifiera sina kunskaper. Här kan du läsa mer om vad Open Badges innebär, och här kan du läsa mer om utvecklingen av MOOC i Sverige. Här kan du hitta en lista över MOOC:s över hela världen, och här hittar du till exempel Lunds Universitets MOOC.
På EDX (bilden ovan) kan du hitta ett stort kursutbud över hela världen. Vad sägs om gratis fortbildning från Harvard eller Berkeley, till exempel?
Detta är en del av det jag hittar i kategorin "teaching" på deras sida till exempel:
Du kan också hitta massor av kurser på den snarlika sidan Coursera, men där kostar de vanligtvis några hundralappar.
Exempel på MOOC för lärare
Skriv ut de individuella bingobrickorna som finns för nedladdning HÄR! Där finns också instruktioner för hur ni spelar, och orden för utskrift om du vill lotta fram orden. Annars kan du, slumpa fram dem digitalt! Använd hjulet nedan för att slumpa fram ord. När hjulet snurrat fram ett ord ska du inte klicka på remove, utan klicka var som helst på hjulet utanför rutan för att snurra hjulet flera gånger, med samma ord!Vill du göra en snabbare version av bingo kan du klippa bingobrickorna i mindre bitar, så att det inte är lika många rutor. Du kan också komma till hjulet via QR-koden eller länken i bildtexten:
Läs Eskil Fagerströms bra och intressanta artikel i Sydsvenskan om vilka sociala medier unga använder- och hur de ser på användningen- och föräldragenerationens facebookanvändning. Rolig, informativ och underhållande läsning! Rekommenderas!
I år infaller Safer Internet Day 2017 den 7 februari. Hur man är säker på internet är förstås något vi bör arbeta med jämt, precis som allt annat vi gör för att lära våra elever att hantera livets utmaningar och faror, inte bara på internet. Här finns en del material du kan använda med dina elever! Det mesta riktar sig till mellan- och högstadiet, men mycket går att använda även för yngre barn. Jag skulle framför allt rekommendera delar av materialet "Vilja veta" för de yngre barnen. Jag har också lagt till några länkar till material för föräldrar, som du till exempel kan dela ut på ett föräldramöte eller lägga i en klassblogg.
Lågstadiet-mellanstadiet-högstadiet
Vilja veta är ett bra material med lektionsförslag som tar ungefär en timme och riktar sig till mellanstadiet och högstadiet. Jag skulle dock absolut säga att du kan använda det med lågstadiebarn som använder internet också, kanske med lite modifikationer. Framför allt tror jag att tvåor och treor skull ta emot uppgiften att vara "Gunnarssons barnbarn" med stor entusiasm! :-D
Mellanstadiet
Det här materialet från Medierådet har jag använt många gånger på mellanstadiet. Det är vanligtvis ett uppskattat material som ger upphov till många bra diskussioner. Jag har dock gjort ett eget upplägg, och inte riktigt följt instruktionerna i det. Själva materialet har dock fungerat bra. Vi har valt att använda diskussionskorten, till exempel, men vi har lagt till en mittenkategori, då eleverna oftast inte tycker att benämningen "jag blir jättledsen" är bra. De har efterfrågat ett mellanläge. Vi har också använt korten med diskussioner om t.ex lösenord, varför man inte ska lämna ut information om sig själv osv, men fokuserat mer på vad man gör när det redan blivit fel. (Materialet finns även för högstadiet)
Snart är det samernas nationaldag, som infaller den 6 februari. Längst ned i inlägget hittar du lektionsplaneringar för hur du kan jobba med detta i åk 1-3, samt åk 4-6. Samerna bor i Ryssland, Finland, Norge och Sverige. Detta område kallas för Sápmi, och sträcker sig över hela den norra delen av Nordkalotten, från ryska Kolahalvön i öster till svenska landskapet Dalarna i söder. Sápmi som begrepp innefattar både landet Sápmi och folket samerna.
På www.samer.se kan du hitta fakta om Sveriges ursprungsfolk. Där kan du bland annat läsa om hur samernas nationaldag kom till:
"Det var 1992 på Samerådets 15:e samekonferens i Helsingfors som det beslutades att firandet av samernas gemensamma nationaldag ska ske den 6 februari. Datumet, den 6 februari, valdes för att hedra minnet av det första samiska landsmötet som hölls i Trondheim den 6 februari 1917. Landsmötet i Trondheim samlade för första gången samer från norr till söder över nationsgränserna för att diskutera och belysa gemensamma frågor."
På Skolverkets sida står det: "Efter genomgången grundskola, grundsärskola, sameskola eller specialskola ska varje elev ha fått kunskaper om de nationella minoriteternas kultur, språk, religion och historia. Det står i de övergripande målen och riktlinjerna till läroplanerna. Det står även i kursplanerna för historia, religionskunskap, samhällskunskap och svenska." Här finns också lite information om modersmål och samerna, från Skolverket
Samernas flagga invigdes vid samekonferensen i Åre den 15 augusti 1986, som ett resultat av en tävling. KonstnärenAstrid Båhl från Skibotn, i Norge, skapade det vinnande bidraget som resulterade i flaggan.
Motivet är inspirerat av schamanens trumma och dikten "Paiven parneh" ("Solens söner") av sydsamen Anders Fjellner (1795-1876). Han beskrev samerna som solens söner och döttrar. Flaggans cirkel står för andlighet och representerar solen (röd) och månen (blå). Grönt symboliserar växter/natur, blått symboliserar vattnet som är ett livselixir, rött symboliserar elden, värme och kärlek. Gult symboliserar solen. Flaggan har samefärgerna röd, grön, gul och blå som kommer från den traditionella samiska dräkten.
Flaggan används i hela Sameland och av alla samer.
Berättelser från fornskandinavisk och äldre samisk religion.
Samhällskunskap åk 1-3:
Att flytta inom ett land och mellan länder. Vad detta kan ha för orsaker och få för konsekvenser.
Skildringar av livet förr och nu i barnlitteratur, sånger och filmer, till exempel skildringar av familjeliv och skola. Minnen berättade av människor som lever nu.
Förutsättningar i natur och miljö för befolkning och bebyggelse, till exempel mark, vatten och klimat.
åk 4-6:
Urfolket samerna och övriga nationella minoriteter i Sverige. De nationella minoriteternas rättigheter.
Svenska:
Ur det centrala innehållet: "Undervisningen ska även bidra till att eleverna får möta och bekanta sig med såväl de nordiska grannspråken som de nationella minoritetsspråken."
åk 4-6:
Berättande texter och poetiska texter för barn och unga från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Texter i form av skönlitteratur, lyrik, dramatik, sagor och myter som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor.
Språkbruk i Sverige och Norden. Några varianter av regionala skillnader i talad svenska. Några kännetecknande ord och begrepp i de nordiska språken samt skillnader och likheter mellan dem. Vilka de nationella minoritetsspråken är.
Se någon/några av de kortare filmerna om samer. Förklara vad en minoritet är. Titta på bilder på Google av traditionell samisk klädsel och lyssna på samisk musik på youtube. Låt eleverna titta på en karta, för att förstå var Sápmi ligger i förhållande till var de själva bor, och att det sträcker sig över flera länder. Låt eleverna måla en samisk flagga.
åk 4-6:
Se geografens testamente om samer, samt någon av de kortare filmerna. Lyssna på samisk musik på Youtube. Förklara vad en minoritet, och ett minoritetsspråk är. Vad krävs för att ett språk ska få kallas minoritetsspråk här? (Info om det hittar du här.) Här, på SR:s sida, kan ni lyssna på hur samiska låter, och lära er några ord. Här finns också en samisk ordbok. i Grundskoleboken kan ni lära er mer om samiska, och dess dialekter. Låt eleverna titta på en karta, för att förstå var Sápmi ligger i förhållande till var de själva bor, och att det sträcker sig över flera länder. Låt eleverna måla en samisk flagga. Lycka till! /Sanna
